Plasma kallas ofta för materialets fjärde tillstånd, skilt från fasta ämnen, vätskor och gaser. Det uppstår när en gas hettas upp till extrema temperaturer – typiskt över 10 000 kelvin – vilket gör att atomer och molekyler förlorar sina elektroner och joniseras. Blandningen av fria elektroner och joner som då bildas uppvisar ett kollektivt elektromagnetiskt beteende. Det är därför plasma leder elektricitet och reagerar på magnetfält.
Snöflingor är däremot mikroskopiska iskristaller som växer fram ur vattenånga i atmosfären vid temperaturer långt under fryspunkten, vanligtvis mellan –30 °C och 0 °C. Vid dessa temperaturer är vattenmolekylernas kinetiska energi alldeles för låg för att kunna slita loss elektroner från atomerna, och vattnet förblir därför i en neutral, fast form. Även i de kallaste delarna av övre atmosfären sjunker temperaturen sällan under –50 °C – fortfarande långt ifrån de miljontals grader som krävs för att naturligt plasma ska kunna bildas.
Kort sagt är fysiken bakom snökristallers bildning och plasmas tillkomst ömsesidigt uteslutande. De temperatur-, tryck- och joniseringsförhållanden som krävs för att skapa plasma förekommer helt enkelt inte när snöflingor formas. En snöflinga kan alldrig vara plasma.
Källor: NASA: Understanding Plasma, Nature Physics on Snowflake Structure
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online