Suicid innebär handlingen att avsiktligt ta sitt eget liv. Suicidtankar – även kallade självmordstankar eller suicididéer – avser de tankar en person kan ha om att avsluta sitt liv. Tankarna kan variera från flyktiga och kortvariga funderingar till mer genomtänkta och detaljerade planer.
En persons övergripande sinnesstämning och syn på livet spelar en central roll i utvecklingen av suicidtankar. Hos personer som lider av depression kan sådana tankar uppstå, men de kan också dyka upp hos någon som befinner sig i en livskris och uppfattar sin situation som hopplös. En studie bland hiv-patienter, genomförd av Kelly, Raphael, Judd med flera, undersökte förekomsten av och riskfaktorerna för suicidtankar. Resultaten visade att en högre grad av suicidtankar framför allt kunde kopplas till hur patienterna hanterade sin diagnos – särskilt starka känslor av hopplöshet och en svagare "kampanda".
En grundlig medicinsk undersökning kan identifiera både fysiska faktorer (till exempel diabetes) och psykiska faktorer (till exempel depression) som orsakar förändringar i en persons sinnesstämning. Den här informationen hjälper sedan läkaren att avgöra vilken behandlingsinsats som är mest effektiv för den enskilda patienten.
Behandlingen av suicidtankar anpassas alltid efter individens behov. Vanliga insatser är samtalsterapi, antidepressiva läkemedel eller en kombination av båda. Vid akut risk kan sluten psykiatrisk vård behövas för att personen ska få skydd och stöd.
Suicidtankar kan drabba vem som helst, oavsett ålder, kön eller bakgrund. Det exakta antalet personer som har sådana tankar är dock okänt, eftersom många aldrig berättar om sina tankar för andra. Enligt forskare som Robert C. Kessler behövs fler studier som kartlägger mönster och trender bland personer med suicidtankar, dels för att förbättra behandlingsmetoderna, dels för att minska suicidrelaterade beteenden.
Suicidtankar kan ofta vara ett tecken på ett underliggande psykiskt problem, exempelvis bipolär sjukdom, svår depression eller ett annat tillstånd som kräver professionell vård och behandling.
Det är endast läkare eller annan legitimerad psykiatrisk personal som ska bedöma hur allvarligt ett suicidhot eller suiciduttalande är. Ta därför alltid alla signaler på allvar och sök professionell hjälp snabbt.
I Sverige kan du vid akuta suicidtankar ringa 112 eller kontakta närmaste akutmottagning. Vid mindre akuta behov finns Mind Självmordslinjen på telefonnummer 90101 samt chatt via mind.se. Du kan även vända dig till din vårdcentral eller en psykolog för stöd och utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online