Depression kan drabba även barn i högstadieåldern. Enligt studien The Relationship of Self Esteem and Depression in Adolescence lider många ungdomar av depressionens effekter på skolarbetet, det sociala livet och självkänslan – särskilt med tanke på att tonårsåren är en extremt sårbar period. Studien visar dessutom att den ålder då depressionen når sin topp sammanfaller med de år då självkänslan är som lägst.
Förr betraktades inte barn i högstadieåldern som en riskgrupp för depression, men dagens vårdpersonal ser det som ett fullt giltigt psykiskt hälsoproblem. Enligt The Relationship of Self Esteem and Depression in Adolescence förväxlas depression ofta med andra tillstånd, exempelvis adhd, ätstörningar eller andra diagnoser.
Enligt About Teen Depression kan föräldrar och andra vuxna i ungens närhet också tolka lathet eller allmän surhet som trotsigt beteende, när det i själva verket handlar om depression.
Enligt Life Positive kan depression hos barn visa sig genom minskat intresse, frekvent gråt, låg energi, skuldkänslor, extrem känslighet för avvisanden, svaga sociala relationer, fysiska besvär, destruktiva idéer och beteenden samt tal om självmord. Barnet kan även uppleva överdriven uttråkning, ilska eller ha svårt att sova.
Enligt Life Positive kan stress och oro i sociala, skolrelaterade och familjära situationer ligga bakom depression i barndomen. Föräldrar som är våldsamma, ställer orealistiskt höga krav eller uppvisar allmän nonchalans kan bidra till att barnet utvecklar depression. En ökad arbetsbörda i skolan kan också spela en roll.
Barn som lider av depression bör få hjälp. Barnet bör träffa en terapeut eller legitimerad psykiater som kan göra en bedömning. I vissa fall kan antidepressiva läkemedel övervägas som del av behandlingen. Det är viktigt att ta depression under högstadieåldern på allvar, eftersom tillståndet inte alltid går över av sig självt.
Enligt en artikel från Public Radio, "Emotional Training Helps Kids Fight Depression", är resiliensträning en vanlig form av beteendeträning som fokuserar på att lära barn positivt tänkande. När elever möter orättvisa händelser eller misslyckanden på grund av dåliga betyg eller problem i relationer med andra kan de annars utveckla ett ohälsosamt, negativt tankesätt. Genom att tidigt stärka barnets förmåga att hantera motgångar kan risken för depression minska.
Depression hos barn i högstadieåldern är ett verkligt och allvarligt problem som påverkar både skolan, vänskapen och självkänslan. Genom att känna igen symtomen, förstå orsakerna och söka professionell hjälp i tid kan vuxna göra stor skillnad för ett barns psykiska hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online