Depression är ett betydligt allvarligare tillstånd än att bara känna sig ledsen eller nedstämd. Elever som lider av depression kan i vissa fall vidta drastiska åtgärder som hotar deras egen säkerhet eller andras. Därför är det viktigt att aldrig ignorera problemet – var istället uppmärksam på varningstecknen så att du kan hjälpa eleven få rätt behandling och stöd i tid.
De tydligaste tecknen på depression hos unga är irritabilitet, oro och spänning, rastlöshet, aggressivitet samt utbrott av ilska. Andra vanliga symtom är ihållande känslor av ledsamhet, frekvent gråtande, koncentrationssvårigheter, brist på entusiasm och energi, känslor av värdelöshet samt totalt tappat intresse för aktiviteter.
Även om vissa elever, särskilt tonåringar, kan uppvisa några av dessa symtom då och då, känns alltihop för en deprimerad ungdom som en permanent del av vardagen. Det gör det extremt svårt att lära sig nya saker och fokusera på skolarbetet. En viktig skillnad är dessutom att deprimerade barn aldrig riktigt "studsar tillbaka" – de bär på sina negativa känslor mycket mer intensivt och länge än någon som bara har haft en dålig dag. Har du en elev i klassrummet som är känslosam och instabil behöver du ta tag i de underliggande orsakerna innan situationen eskalerar.
Det första steget är att prata med eleven för att se om dina misstankar stämmer. Ta dig tid att samtala lugnt om det som eventuellt bekymrar hen, och försök förstå vilka underliggande känslor hen bär på om sig själv och världen omkring. Ställ öppna frågor som: "Berätta något bra om dig själv", "Hur skulle du beskriva dig själv?" eller "Vilken sorts värld lever vi i – är den mestadels god eller ond? Varför tror du det?"
Kan eleven inte komma på något positivt att säga om sig själv kan det tyda på självkänslaproblem. Om du efter samtalet misstänker att eleven lider av depression är nästa steg att kontakta elevens vårdnadshavare samt skolans kurator eller elevhälsoteam. Vägrar eleven helt enkelt att prata med dig ska du ändå uttrycka dina farhågor till familjen och andra yrkesverksamma som kan ge eleven det stöd hen behöver.
Du kan också använda undervisningen för att hjälpa eleverna bli medvetna om att de själva kanske går igenom något liknande. Den här typen av lektioner kan knytas an till nästan vilket ämne som helst – till exempel genom att visa hur en känd matematiker, forskare eller historisk person led av depression och vilka konsekvenser det fick för hens liv och arbete. Som språklärare kan du låta klassen läsa litteratur med deprimerade karaktärer som utgångspunkt för en öppen diskussion om ämnet.
Ge gärna eleverna uppgifter eller presentationer där de utforskar depression närmare: vilka tecken och symtom som finns och varför det är viktigt att söka hjälp. Paneldebatter och rollspel fungerar också bra – låt exempelvis en elev spela en deprimerad person och en annan spela en vän som försöker hjälpa. Eleverna kan även skriva en rapport om en deprimerad karaktär från en bok, film eller tv-serie och analysera om personen klarade sig på egen hand eller behövde professionell hjälp. De pedagogiska möjligheterna är i princip obegränsade och begränsas bara av din egen kreativitet.
Om eleverna inser att de kanske är deprimerade, men också att de inte är ensamma om sina känslor, finns det goda chanser att de vågar prata med någon – kanske till och med dig – som ett första viktigt steg mot att få den hjälp de behöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online