En viktig del av kampen mot depression är att erkänna att man behöver hjälp. Eftersom depression kan förvränga en persons syn på verkligheten händer det att personen är fast övertygad om att situationen är hopplös och att ingen kan hjälpa. Även om depression sällan botas helt går den ofta att hantera. Enligt National Alliance on Mental Illness (NAMI) kan tusentals människor med depression fortsätta leva som produktiva medlemmar i samhället.
Mayo Clinic lyfter fram tre läkemedelskategorier som oftast förskrivs till personer med depression: tricykliska antidepressiva (TCA), exempelvis Endep (amitriptylin), selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), exempelvis Prozac (fluoxetin), samt monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), exempelvis Sursum (iproklozid). Dessa läkemedel används specifikt mot depression och vissa andra psykiska sjukdomar.
Det kan ta upp till en månad innan medicinerna börjar ge positiva effekter. Läkare och psykiatriker väljer preparat utifrån individens sjukdomshistoria, vilka läkemedel personen redan tar och hur svåra symtomen är. Om symtomen förvärras avbryts behandlingen, och efter cirka två veckor – när den ursprungliga medicinen lämnat kroppen – påbörjas i stället behandling med ett annat läkemedel.
Läkemedel räcker inte ensamt för att hantera depressionens symtom. Patienten behöver kunna se att känslorna av hopplöshet bara är ett symtom och inte en sann bild av verkligheten. För att hjälpa patienten känna igen tecknen på depression och få en mer korrekt syn på tillvaron rekommenderas terapi. Behandlingen kan pågå i veckor, månader eller år beroende på individen.
Även om freudiansk och jungiansk psykoanalys har hjälpt vissa drabbade är den mest framgångsrika terapiformen kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna metod hjälper människor att omprogrammera sina tankar till mer konstruktiva och positiva påståenden om sig själva och verkligheten. Terapeuten kan också rekommendera konstterapi eller dagboksskrivande för att stärka självkänslan och hjälpa patienten inse att saker och ting inte alltid är så mörka som de verkar.
Ett akut nödläge föreligger när patienten är självmordsbenägen eller har försökt ta sitt liv. Behandlingen består då av sluten vård på sjukhus och, om patienten inte svarar på läkemedel eller terapi, elektrokonvulsiv terapi (ECT). Enligt MSNBC utförs chockbehandlingen endast när patienten bedövats och huvudet skyddats med dämpande material för att förebygga skador.
Behandlingarna ges regelbundet – ibland en gång i månaden eller varannan månad – för att förebygga nya självmordskriser. Metoden används alltid i kombination med samtalsterapi och läkemedel. Om du eller någon i din närhet har självmordstankar, kontakta omedelbart vården – i Sverige kan du bland annat ringa Självmordslinjen på telefonnummer 90101, dygnet runt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online