Att medvetet skära sig eller på annat sätt skada sin kropp kallas självskadebeteende. Denna form av självskada kan innebära att man skär sig med vassa föremål eller medvetet rispar och river sig. Enligt KidsHealth.org är de flesta som skadar sig själva tonårsflickor, men även pojkar och unga män kan utveckla detta beteende.
Här går vi igenom de vanligaste orsakerna bakom självskadebeteende, vilka risker det innebär och hur du kan få hjälp.
De flesta som skadar sig har samtidig psykisk ohälsa, bland annat depression. Personer med självskadebeteende har ofta svårt att lösa problem och bristande impulskontroll. Att skära sig blir ett tillfälligt sätt att hantera smärta eller känslor som känns helt överväldigande.
För vissa är självskada ett sätt att släppa på uppbyggd inre spänning. När en person översköljs av sorg, ilska, känslan av att bli avvisad, tomhet, förtvivlan och längtan – utan att ha lärt sig strategier för att hantera dessa känslor – kan hen ta till att skada sig själv.
Personer med tvångssyndrom (OCD) skär sig ibland eftersom det ger dem en känsla av att ha viss kontroll över sina liv. Självskada kan då utvecklas till en besatthet eller ett ritualiserat beteende som personen faller tillbaka på när känslorna blir för starka.
När någon har skurit sig kan hen därefter uppleva ännu djupare depression, skuldkänslor, skam och låg självkänsla, enligt Mayo Clinic. Dessutom kan såren leda till infektioner och till och med bli livshotande om de är för djupa och orsakar kraftig blodförlust – exempelvis om man oavsiktligt skär en artär eller ett större blodkärl. Självskadan lämnar också ärr, varav många blir permanenta och synliga resten av livet.
Trots allvaret är det viktigt att veta att de flesta som skadar sig inte försöker ta sitt liv. Målet är att må bättre, inte att avsluta livet. Samtidigt är självskadebeteende beroendeframkallande och tvångsmässigt: ju mer individen skär sig, desto mer behöver hen göra det, enligt KidsHealth.org. Hjärnan börjar kräva den lättnad som förknippas med självskadan – även om den bara är en falsk och kortvarig känsla av lättnad.
Kämpar du med depression eller något annat psykiskt tillstånd som kan leda dig in i självskadebeteende? Prata med någon. Berätta för en person du litar på att du funderar på att skada dig själv, eller att du redan gör det. Att prata öppet kan hjälpa dig att identifiera vad som utlöser dina känslor av depression och ångest – första steget mot att må bättre.
I Sverige kan du kontakta vården via 1177, vända dig till din vårdcentral eller ungdomsmottagning, eller ringa Mind Självmordslinjen på 90101 dygnet runt. Du är inte ensam, och hjälp finns att få.
Enligt Mayo Clinic vill läkaren veta vilka tankar och känslor du har före, under och efter självskadan. Hen frågar också gärna om när du började skada dig och hur ofta det sker, vilka metoder du använder samt vad som utlöser beteendet. Dessutom vill läkaren veta vad som får dig att må bättre respektive sämre. Ju mer ärlig du är, desto bättre kan vården hjälpa dig framåt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online