Klinisk depression går under många namn, bland annat svår depression (major depression) och major depressive disorder. Till skillnad från flyktiga stunder av nedstämdhet rör det sig här om en allvarlig psykisk ohälsa som påverkar din förmåga att fungera i vardagen – på jobbet, i relationer och i det dagliga livet.
Den exakta orsaken till klinisk depression är fortfarande okänd, men forskare har kopplat sjukdomen till faktorer som stress, alkoholmissbruk, beteendemönster samt kemiska obalanser i hjärnan. Ofta samverkar flera faktorer – biologiska, psykologiska och sociala – vid utvecklingen av en depression.
American Medical Association definierar klinisk depression som att en person uppvisar minst fem depressiva symtom konsekvent under minst två veckors tid. Diagnosen ställs alltid av legitimerad vårdpersonal efter en grundlig bedömning.
Några vanliga symtom vid svår depression är:
Läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är en nyare och mycket vanlig behandlingsform mot klinisk depression. Kända exempel på dessa receptbelagda preparat är Prozac, Celexa och Zoloft. Det kan ta flera veckor innan effekten blir märkbar, och doseringen anpassas alltid individuellt av ansvarig läkare.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi är de två vanligaste terapiformerna. Psykiatriker kan rekommendera antingen korttids- eller långtidsterapi beroende på hur allvarlig depressionen är. Många patienter får bäst effekt av en kombination av läkemedel och samtalsterapi.
Om du känner igen dig i symtomen ovan är det viktigt att kontakta vården, till exempel din husläkare eller den psykiatriska öppenvården. Vid akuta självmordstankar ska du omedelbart söka akut vård eller ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online