Enligt en rapport om psykisk hälsa från USA:s hälsovårdsmyndighet från 1999 kommer en av fem vuxna att någon gång diagnostiseras med psykisk ohälsa. Personer ur babyboom-generationen verkar löpa större risk att drabbas av depression än tidigare generationer, och fler barn och vuxna än någonsin får diagnosen och behandlas. Samtidigt har användningen av antidepressiva läkemedel ökat kraftigt.
Det är inte helt klarlagt huruvida depression faktiskt är på uppgång eller om den bara dokumenteras oftare idag. Vad som är säkert är att en betydligt större andel av befolkningen har fått diagnosen under senare år än tidigare.
Historiker har länge noterat att epoker präglade av krig, terroristattacker, ekonomiska kriser och svält ofta kännetecknas av högre frekvens av depression. Den senaste lågkonjunkturen – möjligen den värsta sedan 1982–83 – har pekats ut som en bidragande orsak till ökad livströtthet och nedstämdhet. Psykiatriker, terapeuter och patientorganisationer är dock inte helt överens om varför antalet diagnoser och förskrivningar av antidepressiva ökar.
Aldrig tidigare har det funnits så många mediciner mot depression. Försäljningen av nyare preparat, framför allt selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som Paxil, Prozac, Luvox, Zoloft och Celexa, har skjutit i höjden sedan Prozac lanserades på marknaden 1987.
För några år sedan använde 27 miljoner amerikaner antidepressiva läkemedel – dubbelt så många som tio år tidigare. De flesta experter räknar med att efterfrågan kommer att fortsätta växa.
Populariteten hos självhjälpsböcker och pratprogram som "Dr. Phil" kan vara en förklaring till att depression diagnostiseras oftare. Allt fler delar öppet med sig av sina erfarenheter i televisionen, på internet och med vänner och familj. Mediebevakningen av personer som lever med depression har uppmuntrat andra att söka hjälp hos terapeuter och ansluta sig till stödgrupper. Stigmat som en gång var förknippat med psykisk ohälsa håller på att försvinna.
Dessutom inkluderar allt fler sjukförsäkringsbolag psykiatrisk vård i sina försäkringar, vilket gör det betydligt enklare att få professionell hjälp.
Tack vare modern bildteknik som magnetresonanstomografi (MRI) kan läkare idag observera hjärnans aktivitet på ett detaljerat sätt och studera hur den påverkas av olika mediciner. Detta gör det möjligt att skräddarsy behandlingen, så att en patient med depression kan få läkemedel som specifikt riktar sig mot de drabbade områdena i hjärnan.
Även om experterna fortfarande debatterar hur kroppens signalsubstanser och genetik påverkar hjärnan, visar studier att barn till deprimerade föräldrar löper upp till tre gånger högre risk att själva insjukna.
Vissa forskare menar att den deprimerade hjärnan överstimulerats av kortisol, ett stresshormon som frisätts vid långvarig ångest. En teori är att personer som drömmer intensivt är mer benägna att bli deprimerade, eftersom de får mindre av den fysiskt återhämtande sömnen. Forskning tyder dessutom på att obehandlad depression kan kopplas till en rad andra allvarliga sjukdomar, bland annat cancer, demens och Alzheimers sjukdom.
Oavsett vad som ligger bakom depressionen är de flesta forskare ense om att den mest effektiva behandlingen kombinerar medicinering med psykoterapi. Även om läkemedel som SSRI har visat god effekt, visar studierna att regelbundna samtal med en legitimerad terapeut är ännu viktigare för att förhindra att sjukdomen återkommer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online