Psykotisk depression är en mycket allvarlig form av depression som kännetecknas av att klassiska depressionssymtom kombineras med psykotiska inslag, exempelvis hallucinationer eller vanföreställningar. Med rätt behandling kan prognosen vara god, men det är avgörande att patienten följer den ordinerade behandlingsplanen. Efter en akut psykotisk-depressiv episod krävs ofta fortsatt medicinering under en längre period för att förebygga återfall.
Antidepressiva läkemedel används ofta för att kontrollera depressionssymtom som trötthet, känslor av värdelöshet eller skuld, nedstämdhet, apati samt bristande intresse för aktiviteter som normalt upplevs som lustfyllda. Det finns flera olika grupper av antidepressiva läkemedel, men enligt Mayo Clinic är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), såsom fluoxetin eller fluvoxamin, oftast förstahandsvalet eftersom de har ett relativt gynnsamt biverkningsmönster.
Om dessa inte ger tillräcklig effekt kan läkaren pröva ett annat SSRI-preparat eller gå vidare till äldre typer av antidepressiva läkemedel, såsom tricykliska antidepressiva eller monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare).
För personer som upplever kraftiga stämningsväxlingar kan läkare förskriva stämningsstabiliserande läkemedel. Enligt Dr. Thomas Swartz, som skrivit om ämnet i Clinical Psychiatry News, svarar många patienter med psykotisk depression bättre på behandlingen när ett antidepressivt läkemedel kombineras med ett stämningsstabiliserande preparat, exempelvis litium.
Litium har använts länge och har visat sig mycket effektivt för att reglera stämningsväxlingar, men koncentrationen i blodet kan snabbt nå giftiga nivåer. Patienter som behandlas med litium måste därför övervakas noggrant under hela behandlingstiden.
Antipsykotiska läkemedel används för att kontrollera de psykotiska symtomen, inklusive hallucinationer, vanföreställningar och tvångsmässiga tankar. Tidigare var de vanligaste preparaten klorpromazin (Thorazine) och haloperidol (Haldol). Dessa läkemedel gav dock allvarliga biverkningar, så kallade extrapyramidala symtom, som darrningar, ryckningar, muskelstelhet och ofrivilliga rörelser. Dessa besvär kan i vissa fall bestå även efter att behandlingen avslutats.
Den nyare generationen antipsykotika, de så kallade atypiska antipsykotika, har ett betydligt mildare biverkningsmönster och inkluderar bland annat risperidon och olanzapin.
Elektrokonvulsiv terapi kan vara mycket effektiv vid svår psykotisk depression. Vid ECT leds en kontrollerad elektrisk ström genom hjärnan medan patienten är i narkos. Strömmen utlöser kortvariga krampanliknande anfall i hjärnan, vilket verkar kunna återställa balansen i hjärnans signalsubstanser. De flesta patienter som inte svarat tillfredsställande på andra behandlingsformer får åtminstone måttlig lindring av sina symtom genom ECT.
Behandlingen av psykotisk depression skräddarsys alltid efter den enskilda patientens behov och bör ledas av psykiater. Upplever du eller någon närstående symtom på psykotisk depression är det viktigt att söka vård så snart som möjligt – ju tidigare behandlingen inleds, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online