
Psykotisk depression diagnostiseras officiellt som svår depressiv störning med psykotiska drag. Tillståndet kännetecknas av både stämningsstörning och psykos, vilket kan innefatta svår paranoia, vanföreställningar samt hörsel- eller synhallucinationer. En psykiater bedömer patientens sjukdomshistoria, symtombild och lämpliga behandlingsalternativ.
Denna form av svår depression kan innebära allvarlig risk för patienten på grund av den höga grad av ångest, rädsla och förvirring som ofta följer med de psykotiska symtomen. Det är därför vanligt att patienten behöver vårdas på sjukhus för att stabilisera det psykotiska tillståndet.
Att identifiera psykotisk depression innebär att man uppmärksammar både självanmälda depressionsymtom och samtidiga psykotiska symtom. Personer som lider av depression och dessutom upplever svår paranoia, hör röster eller ser saker som andra inte kan se, kan lida av psykotisk depression.
För att få en korrekt diagnos krävs ett besök hos en erfaren psykiatrisk specialist som kan identifiera symtom på svår depressiv störning tillsammans med psykotiska drag. Symtom på svår depressiv störning inkluderar:
De psykotiska dragen innefattar främst hörsel- eller synhallucinationer samt vanföreställningar.
Antidepressiva mediciner används för att behandla stämningssymtomen vid psykotisk depression. Det finns flera olika typer:
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) är den modernaste typen av antidepressiva och föredras oftast av läkare. Kända exempel är Prozac och Zoloft.
Tricykliska läkemedel och monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) är äldre preparat som kan orsaka obehagliga biverkningar och som inte alltid interagerar väl med andra mediciner.
Antidepressiv medicinering tas dagligen och rekommenderas på lång sikt, eftersom symtomen ofta återkommer om behandlingen avbryts i förtid.
Antipsykotika används för att behandla de psykotiska symtomen vid denna typ av depression. Läkemedlen delas in i två grupper:
Antipsykotisk medicinering kombineras ofta med antidepressiva för att kontrollera de psykotiska drag som kännetecknar sjukdomen.
Vid behov kan behandlingen även kompletteras med andra läkemedel, exempelvis stämningsstabiliserande medel, antiepileptika eller ångestdämpande mediciner.
Om psykotisk depression förblir kronisk och inte svarar på läkemedelsbehandling kan elektrokonvulsiv terapi (ECT) bli ett aktuellt alternativ. ECT betraktas oftast som en sista utväg, eftersom behandlingen kan vara kostsam, kräver relativt god fysisk hälsa och ofta utförs under sjukhusvistelse som en serie av flera sessioner.
ECT framkallar kontrollerade krampanfall hos patienter med kronisk psykotisk depression och kan vara mycket effektivt för att lindra symtomen när alla andra behandlingsalternativ prövats utan framgång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online