Du har säkert hört talas om sambandet mellan kropp och själ – om hur kraften i tankarna kan påverka hur din kropp mår. Känner du dig deprimerad kan du ofta känna det i hela kroppen: musklerna värker, ryggen gör ont och migränen bankar i huvudet. Maskerad depression bygger exakt på detta samband mellan kropp och själ.
När depressionen är "maskerad" visar den sig på sätt som skiljer sig från den klassiska bilden av depression. Vuxna kan klaga över ständig trötthet och värk utan att läkarna hittar någon förklaring, medan barn och unga kan utagera – och därmed dölja depressionen bakom ilska och trots mot auktoriteter.
På 1800-talet identifierade viktorianska läkare en åkomma som de kallade "neurasteni". Tillståndet, som var utbrett, kännetecknades av svår utmattning. Men läkarna kunde inte finna någon medicinsk orsak, och patienterna klagade inte heller på något som tydde på psykisk ohälsa. Idag menar många forskare och kliniker att neurasteni i själva verket var maskerad depression.
Vissa läkare anser att det som på viktoriansk tid kallades neurasteni liknar dagens kroniskt trötthetssyndrom (KTS). Precis som vid neurasteni upplever många med kronisk trötthet en period av betydande stress eller stora livsförändringar innan besvären visar sig. De har dessutom alla de fysiska symtom som förknippas med depression, men inte de psykiska – och ingen tydlig biologisk förklaring till varför kroppen reagerar som den gör.
Maskerad depression yttrar sig ofta som huvudvärk, magont, en gnagande värk i ländryggen samt smärta i käken. Hos yngre vuxna och barn talar läkare ofta om att den visar sig genom beteendeproblem. En deprimerad tonåring kan exempelvis utagera i skolan eller hemma. Hos vuxna misstolkas maskerad depression i början ibland som hypokondri, eftersom vården inte lyckas hitta någon organisk orsak till de fysiska symtomen.
Liksom vid klassisk depression antas denna form orsakas av att signalsubstansen serotonin rubbas i kroppen. Serotonin reglerar inte bara humöret, utan även hur vi uppfattar smärta. När serotoninnivåerna hamnar i obalans kan depressionen därför upplevas som fysisk smärta på olika ställen i kroppen.
Att behandla maskerad depression på rätt sätt har länge varit en gåta, eftersom tillståndet ofta feldiagnostiseras och fel behandlingsväg därmed kan väljas. I många fall blir sjukdomen aldrig behandlad alls, eftersom läkaren inte hittar någon rotorsak – patienten känner nämligen inte av några psykiska besvär och klagar inte heller på sådana. Problemet är dock psykiskt i grunden och bör därför behandlas med antidepressiva läkemedel, ofta i kombination med samtalsterapi. Med rätt diagnos och behandling kan de fysiska symtomen lindras betydligt, vilket understryker vikten av att både vårdpersonal och anhöriga ser helheten hos den som drabbats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online