Vad är anergisk depression? Symtom, orsaker och behandling

Anergisk depression syftar på en specifik grupp symtom som är mer framträdande än andra hos den drabbade personen. Människor med anergisk depression uppvisar inte alltid de klassiska symtom vi brukar förknippa med depression. Det gör att en person med denna typ av symtom lätt kan misstas för att vara lat eller lida av någon annan form av depressiv störning.

Definition och diagnostiska kriterier för depression

The Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR, 2000) innehåller specifika kriterier som måste uppfyllas för att en person ska kunna diagnostisereras med svår depressiv störning (major depressive disorder, MDD).

Det är viktigt att skilja mellan ett svårt deprisskede (major depressive episode, MDE) och en faktiskt diagnosen svår depressiv störning. För att få diagnosen depression krävs minst ett genomgången depressiv episod, samt att symtomen inte bättre förklaras av en annan stämningsstörning – ett maniskt skede skulle exempelvis peka mot bipolär sjukdom.

Ett deprisskede kännetecknas av två kategorier av symtom:

Kategori 1

• En bestående känsla av sorg och nedstämdhet.
• Bortfall av intresse eller glädje i aktiviteter som man tidigare tyckte om (anhedoni).

Kategori 2

• Sömnlöshet eller hypersomni (svårigheter att sova eller att sova alldeles för mycket).
• Ändrad aptit (att äta för mycket eller för lite).
• Trötthet och brist på energi.
• Psykomotorisk hämning eller agitation (rörelser är rastlösa, ryckiga eller kräver stor ansträngning).
• Svårigheter att koncentrera sig och oförmåga att fatta beslut.
• Överdriven och oförklarlig skuldkänsla eller låg självkänsla.
• Återkommande tankar på döden eller suicidtankar.

Totalt sett måste fem av de nio symtomen vara närvarande – minst ett från den första kategorin och fyra eller flera från den andra – under en period av två veckor eller längre, för att en MDD-diagnos ska kunna ställas.

Vad innebär anergisk depression?

Anergi definieras som en brist eller fullständig avsaknad av energi. Med utgångspunkt i DSM:s kriterier för MDD kommer anergin till uttryck i just symtom som förlorat intresse, energilöshet och psykomotorisk hämning.

Samtidigt erkänner man inom vården att anergisk depression ofta ser något annorlunda ut jämfört med depressioner där dessa symtom saknas. I bloggen Psycho Babble with Dr. Bob beskrev en man sin egen erfarenhet av anergisk depression: han saknade konstant energi och motivation i så hög grad att det var invalidiserande i hans vardag. Som en följd av detta tvingades han tvinga sig själv att utföra enkla göromål som de flesta människor klarar utan minsta ansträngning.

Anergi som en form av atypisk depression

Eftersom depression kan anta många olika skepnader – det finns ju nio distinkta symtom – betraktas anergisk depression som en atypisk depression. Atypisk depression är den form som är svårast att behandla, eftersom personer med tillståndet faktiskt kan uppleva en viss lyftning av humöret i samband med positiva händelser.

En person med anergisk depression kan alltså kännas energilös och omotiverad under en helt vanlig dag, men samtidigt kunna känna glädje när något positivt inträffar, till exempel när en vän hälsar på eller när hen får beröm på jobbet. Just därför är atypisk depression – och i synnerhet den anergiska varianten – extra svår att identifiera. Drabbade kan enkelt avfärdas som lata eller likgiltiga.

Andra anergiska stämningsstörningar

Anergisk depression har visat sig förekomma tillsammans med somatisk sjukdom, särskilt hos äldre patienter. Flera studier från 1990-talet visade att stimulerande läkemedel kunde lindra dessa symtom.

En annan stämningsstörning, dystymi, är en lindrigare form av depression (symtomen är alltså inte lika svåra eller uttalade) som varar i minst två år. Anergi är ett typiskt symtom vid dystymi. Anergi kan också uppträda vid bipolär sjukdom under en persons deprisskeden.

Behandling av anergisk depression

Behandlingen av anergisk depression skiljer sig inte nämnvärt från behandlingen av andra former av depression.

• Läkemedel: Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) eller selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), som hjälper till att balansera signalsubstanserna i hjärnan, är väl beprövade behandlingsalternativ.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT): Denna terapiform fokuserar på att koppla samman specifika tankar med beteenden. En person med anergisk depression kan exempelvis sakna motivationen att diska så pass att mögel börjar växa på faten. KBT hjälper då till att identifiera tanken bakom undvikandet och att förändra sättet att tänka.
• Motiverande samtal (MI): Denna metod hjälper klienten att utforska sin ambivalens för att främja positiva förändringar. Brist på motivation och svårigheter att göra positiva val är ju centrala drag hos anergisk depression.
• Gruppterapi: Att träffa andra med liknande problem kan vara värdefullt. Gruppterapi ger både kliniska interventioner och insikter från människor som delar samma erfarenheter.

Sammanfattningsvis är anergisk depression en atypisk men verklig form av depression, där energilöshet och motivationsbrist står i centrum. Med rätt kombination av medicinering och terapi går det dock bra att hantera symtomen och återfå livskvaliteten.