Det finns flera olika typer av depression, med symtom som varierar i både karaktär och svårighetsgrad. Vid en svår klinisk depression, eller ett djupt depressivt episodskov, kan symtomen bli så allvarliga att det är lämpligt att patienten läggs in på sjukhus för att få intensiv vård och kontinuerlig övervakning. De behandlingar som erbjuds inom slutenvården väljs ut individuellt för varje patient utifrån dennes sjukdomshistoria, tidigare svar på behandling och aktuella tillstånd.
Målen med att behandla ett svårt depressivt skov är flera. Framför allt syftar behandlingen till att lindra de besvärande symtom som patienten upplever. Personalen vid Mayo Clinic betonar att detta är särskilt viktigt när patienten har gjort ett självmordsförsök eller uttrycker sådana tankar. Först när de akuta symtomen har avtagit skiftar fokus mot långsiktig vård – det vill säga att förebygga återfall i det depressiva tillståndet.
Läkemedel är en av förstahandsbehandlingarna vid ett djupt depressivt skov. De vanligast förskrivna medicinerna mot depression är antidepressiva läkemedel som Prozac, Luvox och Wellbutrin, enligt Harold Koenig, professor i psykiatri vid Duke University. I vissa fall beror den depressiva episoden på bipolär sjukdom, vilket kräver stämningsstabiliserande mediciner, exempelvis litium. Vid mycket svår depression kan patienten även drabbas av hallucinationer eller vanföreställningar, som kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, enligt National Institute of Mental Healths medicinska uppslagsverk.
Patienter som vårdas inne för ett svårt depressivt skov eller efter ett självmordsförsök får vanligtvis intensiv psykoterapi under hela sin vistelse. Individuell terapi kan omfatta kognitiv terapi, där patienten lär sig att omformulera sina tankar för att skapa en mer positiv och realistisk syn på sina problem, samt att förändra sitt beteende utifrån de nya tanke mönstren.
Utbildning ges både inom slutenvården och öppenvården, främst i form av gruppterapi eller pedagogiska sessioner. Den legitimerade terapeuten Mark Tyrell hänvisar till studier som visar att en kombination av insiktsinriktad rådgivning och patientutbildning är den mest effektiva icke-medicinska metoden för att hantera depressiva symtom. Sjuksköterskor med pedagogisk roll eller kuratorer informerar om depression, dess orsaker, behandlingsmöjligheter och hur patienten kan utveckla strategier för att klara vardagen. Dessa sessioner ger också patienten möjlighet att ställa frågor om behandlingen eller biverkningar av mediciner.
EKT används främst för att behandla depression, både inom slutenvården och öppenvården, särskilt hos patienter som inte får tillräcklig symtomlindring av andra åtgärder eller hos vilka medicinering är olämplig, enligt rapporter från Mayo Clinic. EKT kan också användas vid svår mani eller schizofreni. Trots sitt rykte som en föråldrad och plågsam metod är modern EKT mycket effektiv och har få biverkningar. Patienten sövs under ingreppet, där en mild elektrisk ström appliceras på hjärnan. Även om läkarna inte vet exakt hur EKT fungerar, antar man att de kramper som utlöses hjälper till att återställa hjärnans kemiska balans, vilket ger en snabb minskning av symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online