Enligt University of Michigan Depression Center lider 4,7 procent av alla tonåringar av depression. Flickor drabbas oftare än pojkar, delvis på grund av de hormonella förändringar som puberteten och menstruationen medför. Alla ungdomar är dock potentiellt utsatta – familjeproblem, skolproblem, mobbning och frågor kring sexuell identitet är vanliga utlösande faktorer.
När du tänker på en deprimerad person ser du kanske framför dig någon som ligger i sängen och gråter hela dagen. Det kan stämma, men depression kan visa sig på ett annat sätt hos tonåringar än hos vuxna. Många deprimerade ungdomar blir istället irriterade och arga, vilket kan leda till återkommande gräl och bråk. Tonåringar som känner sig arga eller ledsna större delen av tiden kan lida av depression. För att få diagnosen depression känner personen vanligtvis hopplöshet och ser ingen väg ut ur de förtryckande känslorna.
Under puberteten genomgår tonåringar kraftiga hormonella förändringar och kroppen förändras, vilket kan öka risken för depression. Ungdomar som blir retade eller mobbade för sina kroppsförändringar – till exempel bröststorlek – kan bli deprimerade. Återkommande retelser kan i sin tur leda till ledsamhet, ilska och isolering.
Det finns tre typer av elever att tänka på när man letar efter tecken på depression i skolan. Den första typen sitter alltid ensam, isolerar sig och verkar ledsen. Den andra typen bråkar ofta med kamrater, grälar med lärare, blir avstängd och kan till och med ta med sig vapen till skolan. Den tredje typen slutar plötsligt gå till skolan, börjar tappa betyg och slutar lämna in läxor, vilket kan tyda på problem hemma.
Föräldrar är den bästa resursen hemma för att upptäcka depression i tid. Om tonåringen ligger i sängen onormalt länge, gråter ofta eller slutar gå till skolan kan hen lida av svår depression. Ungdomar som slutar äta med föräldrarna, slutar prata om positiva saker och avbryter aktiviteter utanför hemmet, som idrott, kan också vara deprimerade.
Det är normalt att tonåringar är humörsvängda, ledsna ibland och arga då och då. Men om det börjar störa familjelivet, skolarbetet och fritidsaktiviteterna blir det allvarligt. Många deprimerade ungdomar går upp eller ner markant i vikt, ändrar sina matvanor och sover antingen för lite eller för mycket.
En ungdom med depression isolerar sig ofta från sina kamrater. Hen kan sluta umgås med vänner på helgerna eller stanna kvar efter skolan för att hålla till på en tom plats. Hen kan även vägra svara i telefon och säga att hen vill vara ifred.
Ett av de mest oroande tecknen på svår depression hos ungdomar är självskadebeteende, vilket i värsta fall kan leda till suicid. Om en tonåring bär långa ärmar mitt i sommaren bör du ställa frågor direkt – det kan vara ett tydligt tecken på att ungdomen skär sig och försöker dölja det.
Varningstecken på suicidrisk inkluderar skämt om suicid, att ge bort ägodelar man värdesätter, att prata om döden, att ta avsked av nära och kära samt att ägna sig åt riskfyllt beteende. Tonåringar som dricker stora mängder alkohol, hamnar i våldsamma bråk eller kör bil i farligt hög hastighet kan ha självmordstankar.
Depression hos ungdomar är behandlingsbar, och ju tidigare hjälp söks, desto bättre är prognosen. Kontakta vårdcentralen, skolkuratorn eller elevhälsan om du misstänker att en ungdom mår dåligt. I akuta situationer kan man i Sverige ringa Självmordslinjen på 90101 eller kontakta BRIS på 116 111. Att visa att man finns där och lyssnar utan att döma kan göra en enorm skillnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online