Vad är serotonin-autoreceptorer och hur fungerar de?

Serotonin är ett naturligt kemiskt ämne som kroppen själv producerar och som spelar en central roll för sömn, humör och minne. Ämnet tillhör gruppen neurotransmittorer – signalsubstanser som skickar budskap genom hjärnan och påverkar hur du känner, vad du minns och när du blir trött. Autoreceptorer reglerar hur mycket serotonin som överförs mellan nervcellerna.

För att bättre förstå serotoninautoreceptorernas roll i hjärnans funktion kan du föreställa dig hjärnan som ett enormt luftrum fyllt av flygplan. Nedan förklaras systemet steg för steg med hjälp av denna analogi.

Hjärnan som ett luftrum

Flygplatser skickar ut plan med last över himlen. I hjärnan fungerar neuronerna som flygplatser, neurotransmittorerna som plan – med serotonin som last – och himlen motsvarar det så kallade synaptiska gapet mellan cellerna. Den presynaptiska nervcellen är avgångsflygplatsen, medan den postsynaptiska nervcellen är ankomstflygplatsen.

Autoreceptorer som flygledare

Autoreceptorerna fungerar som flygledare i systemet. De finns både vid den presynaptiska nervcellen (avgångsflygplatsen) och vid den postsynaptiska nervcellen (ankomstflygplatsen) och ser till att trafiken flyter smidigt.

Serotonins flygrutt

När serotoninet nått det synaptiska gapet skickas kemiska signaler – ungefär som radiomeddelanden – till både den presynaptiska och den postsynaptiska nervcellen. Signalerna talar om för den presynaptiska cellen att sluta skicka serotonin när den postsynaptiska cellen fått nog, och de talar om för den postsynaptiska cellen när det är dags att ta emot sin last. Denna process kallas postsynaptiskt återupptag.

Precis som ett flygplan behöver en noggrant planerad flygtid för att resa effektivt finns det en optimal tid som serotoninet bör stanna kvar i gapet innan det tas emot av den postsynaptiska nervcellen.

När något går fel

Precis som på flygplatser fungerar inte alltid allt som det ska. De exakta orsakerna är okända, men fel kan uppstå på en eller flera nivåer i processen. Resultatet kan bli att för mycket eller för lite serotonin skickas över det synaptiska gapet, eller att serotoninet inte stannar kvar där tillräckligt länge – vilket kan leda till depression, sömnlöshet och minnesproblem.

Möjliga problem är exempelvis för få autoreceptorer vid antingen den presynaptiska eller den postsynaptiska sidan, eller att serotoninet aldrig når fram till de postsynaptiska autoreceptorerna – som ett plan som försvinner, störtar eller tar fel rutt.

Antidepressiva läkemedel

Depression tros i vissa fall bero på att serotoninet inte stannar kvar i det synaptiska gapet tillräckligt länge – alltså att det tas upp av de postsynaptiska nervcellerna via återupptag för snabbt. Vissa antidepressiva läkemedel, de så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmarna (SSRI), blockerar återabsorptionen av serotonin så att ämnet stannar kvar i gapet under en längre tid.