Alla känner sig nere då och då. Nedstämdheten kan pågå i några timmar eller dagar, eller dröja kvar i flera månader. Det finns olika grader av sorg, och medan många klarar att ta sig ur det på egen hand kan långvarig nedstämdhet övergå i en svår depression. Symtomen på depression varierar från lindriga till mycket allvarliga. Personer med lindrig depression behöver ofta ingen behandling alls, men tyvärr svarar sällan de som lider av svår depression på egenvård. Beroende på vilka faktorer som utlöst sjukdomen krävs ofta professionell hjälp.
Det finns tre huvudtyper av svår depression. Personer med bipolär sjukdom drabbas ofta av perioder av extremt djupa dalar. Dessutom drabbar årstidsbunden depression (vinterdepression) en stor andel av befolkningen – den brukar ge uttalade symtom under höst- och vintermånaderna när dagsljuset minskar. I sällsynta fall kan även psykotisk depression uppstå hos personer med tidigare psykisk ohälsa. Denna svåra form kännetecknas av vanföreställningar och en förlorad kontakt med verkligheten.
Svår depression bör inte förväxlas med lindrig eller måttlig depression. Även om symtomen kan överlappa är bilden vid en svår depression ofta mycket mer intensiv. Vanliga varningstecken är:
Många sover onormalt mycket eller har svårt att fatta ens enkla beslut. Upplever du eller någon i din närhet flera av dessa symtom är det viktigt att agera.
Utan behandling kan symtomen förvärras och i värsta fall utlösa ett psykiskt eller psykotiskt sammanbrott. Den drabbade kan då sova under mycket långa perioder – ibland flera dygn i sträck – helt tappa intresset för familj och vänner, börja höra röster, hallucinera eller visa tecken på paranoia. Traumatiska återblickar och aggressiva utbrott kan också förekomma. Ju längre tillståndet får fortgå, desto svårare blir det oftast att bryta mönstret.
Alla som lider av långvarig depression eller visar tecken på en svår depression bör kontakta sin vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning. Det finns effektiva läkemedel, exempelvis antidepressiva, som kan lindra de extrema symtomen. Utöver medicinsk behandling kan läkaren hjälpa dig att identifiera vilka faktorer som utlöser dina depressionsperioder. Individuella samtal med en psykolog eller terapeut är ofta värdefullt, och gruppterapi kan ge stöd och gemenskap med andra som går igenom samma sak. Vid akuta självmordstankar ska du kontakta akutsjukvården direkt – i Sverige kan du även ringa Mind Självmordslinjen på 90101, dygnet runt.
Flera faktorer kan öka risken för att utveckla extrema symtom på depression. Arv spelar roll – depression är vanligare hos personer som har depression eller annan psykisk ohälsa i familjen. En stressande livshändelse, som en separation, ekonomiska problem eller att leva med en allvarlig sjukdom, kan utlösa ett svårt depressionsavsnitt. Andra riskfaktorer är missbruk av alkohol eller droger, förlossningsdepression efter graviditet, lågt självförtroende samt vissa läkemedel, bland annat p-piller och blodtrycksmediciner. Känner du igen dig i flera av dessa faktorer är det extra viktigt att vara uppmärksam på tidiga varningssignaler och söka hjälp i god tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online