Diabetes uppstår när bukspottskörteln inte producerar tillräckligt med insulin för att omvandla socker till energi. När kroppen har svårt att metabolisera sockret kan komplikationer i andra organ och system uppstå. Naturliga och homeopatiska botemedel kan hjälpa till att återställa organfunktionen och den allmänna hälsan hos diabetiker. Behandlingen bygger på livsstilsförändringar inom kost, motion och näringsintag.
Det finns en rad örtbehandlingar som kan användas som naturliga botemedel mot diabetes. Som dagliga tillskott främjar örter cirkulationen, glukosbalansen och en frisk celltillväxt hos diabetiker. Den indiska örten Gymnema Sylvestre sänker blodsockernivåerna och minskar sötsuget genom att stimulera bukspottskörteln att naturligt producera mer insulin. Extrakt från blåbärsblad verkar föryngra skadade celler och stimulerar tillväxten av friska celler, vilket minskar risken för makuladegeneration. Cayennepeppar är känt för att öka blodcirkulationen så att syre når blodkärl och vävnader, vilket minskar riskerna för infektioner, retinopati och amputation av lemmar. Naturliga örtkurer kan ge betydande stöd för personer med diabetes.
Daglig motion bidrar till ett sunt underhåll av kroppens system och organ. Regelbunden träning främjar en hälsosam vikt, ökad cirkulation och stresslindring. Styrketräning och stretchövningar förbättrar ledens rörlighet, blodflödet till armar och ben samt muskeluppbyggnaden. Aeroba aktiviteter som löpning, promenader och simning hjälper till att metabolisera lagrat glukos i blodet genom att omvandla det till energi. Denna process ger normala sockernivåer, ett förbättrat insulinsvar och en hälsosam vikt.
Endorfiner som frisätts vid motion stärker immunförsvaret samtidigt som de motverkar diabetessymtom som trötthet, ångest och depression, vilka kan uppstå vid hypoglykemiska episoder och biverkningar av insulin. Motion i kombination med en näringsrik kost kan användas effektivt för att kontrollera och förebygga typ 2-diabetes.
En hälsosam kost för diabetiker ökar ämnesomsättningen samtidigt som mängden socker som tas upp i kroppen hålls under kontroll. Kolhydratrika livsmedel som bröd, pasta, flingor, yoghurt och frukt höjer sockernivåerna snabbt och skickar mer socker ut i blodet. Beroende på medicineringens dos, portionsstorleken och blodsockervärdet före måltiden reagerar diabetiker olika på kolhydrater vid olika tidpunkter under dagen. Kolhydratintaget bör därför planeras noggrant utifrån blodsockernivåerna och kostrådgivarens rekommendationer.
En hälsosam måltidsplan för diabetiker bör vara rik på fibrer och fettsnål, eftersom fiberrik kost ger en lägre sockerabsorption och fettsnål kost hjälper till att hålla vikten i schack. Fullkorn, frukt, grönsaker, baljväxter, brunt ris, magert kött och fettsnåla mejeriprodukter är goda kostval. Frukt och naturell fettsnål yoghurt är näringsrika källor till fibrer, mineraler och vitaminer. Båda dessa kolhydrater fungerar bra som mellanmål, så länge de äts i kontrollerade portioner efter att glukosnivåerna har kontrollerats och ligger inom det låga till normala området.
Blodsockret bör mätas regelbundet vid uppvaknandet, före varje måltid, en timme efter varje måltid och före läggdags. Mätvärdena är viktiga för att upprätthålla hälsosamma sockernivåer och underlättar både måltidsplanering och träning. Fastevärden och värden före måltid på 70–110 mg/dl (cirka 3,9–6,1 mmol/l) är normala. En timme efter en måltid bör diabetiker sikta på ett värde på 140 mg/dl (cirka 7,8 mmol/l) eller lägre. Övervakningen är i sig ett naturligt verktyg som ger diabetikern en konkret förståelse för hur maten påverkar blodsockret, så att näringsrika och gynnsamma måltidsplaner som främjar stabila nivåer kan läggas upp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online