BMI (Body Mass Index) är en kvotskala för mätning – inte en intervallskala. Men vad innebär det egentligen, och hur vet man vilken typ av skala ett mått tillhör?
En kvotskala har alla de egenskaper som en intervallskala besitter, men med en avgörande extra egenskap: den har en meningsfull nollpunkt. Nollpunkten representerar en total avsaknad av det som mäts, vilket gör att man även kan göra meningsfulla jämförelser i form av kvoter – till exempel att ett värde är dubbelt eller hälften så stort som ett annat.
BMI beräknas genom att dela kroppsvikten i kilo med längden i meter i kvadrat (kg/m²). Eftersom måttet bygger på fysiska storheter som vikt och längd finns det en naturlig, absolut nollpunkt: ett BMI på 0 skulle motsvara att en person helt saknar massa. Nollpunkten är alltså inte godtycklig eller vald slumpmässigt, utan den har en verklig innebörd.
Detta är precis vad som krävs för en kvotskala. Eftersom BMI uppfyller detta kriterium kan man exempelvis säga att en person med ett BMI på 30 har dubbelt så högt kroppsmasseindex som en person med ett BMI på 15 – en jämförelse som bara är meningsfull på en kvotskala.
BMI uppfyller alla krav för en kvotskala: värdena är ordnade, avstånden mellan dem är likvärdiga, och det finns en meningsfull nollpunkt. Därför klassificeras BMI som en kvotskala snarare än en intervallskala.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online