
Ankyloglossi, ofta kallat kort tungband eller "tunga bunden", är en medfödd avvikelse där tungbandet (frenulum) är onormalt kort, tjockt eller spänt. Tillståndet saknar en enhetlig medicinsk definition, vilket har lett till kraftigt varierande uppgifter om förekomsten – från ett fall per 20 födda barn till ett per 500. Här går vi igenom de viktigaste stegen för att identifiera och diagnostisera ankyloglossi.
De första symtomen på ankyloglossi upptäcks ofta redan under amningsperioden. Vanliga tecken är svårigheter att suga, dålig viktökning och smärtsam amning för mamman. En barnläkare som misstänker ankyloglossi remitterar vanligtvis patienten till en öron-näsa-halsläkare (ÖNH-specialist) för vidare utredning och diagnos.
Barn i treårsåldern med ankyloglossi kan ha svårt att uttala vissa ljud, till exempel d, l, n, r, s, sj, t, tj och z. Som tumregel bör det mesta av ett treårigt barns tal vara begripligt även för personer utanför den närmaste familjen. Om så inte är fallet kan en logopedutredning vara aktuell.
Tungbandet (frenulum linguae) är hinnan som förbinder tungan undersida med munens golv. Om tungan försiktigt höjs med en tungspatel framstår tungbandet vid ankyloglossi som ovanligt kort och tjockt, och tungan kan inte röras fritt.
Lindrig ankyloglossi känns ofta igen genom att slemhinnor löper längs tungbandet, medan svår ankyloglossi kännetecknas av att tungan i praktiken är fäst vid munens golv. Tungspetsen kan också ha ett karaktäristiskt V-format hack när den sträcks ut.
Hos barn som är tillräckligt gamla för att följa instruktioner kan man undersöka det maximala rörelseomfånget i musculus genioglossus, tungans huvudmuskel. Patienter med ankyloglossi kan ha svårt att sticka ut tungan förbi tänderna eller tandköttet, att nå upp till gommen med tungspetsen eller att föra tungan från sida till sida.
Kontakta barnavårdscentralen, en logoped eller ÖNH-läkare om du misstänker ankyloglossi, särskilt om barnet har matningssvårigheter eller utvecklar talproblem. Vid besvär kan ett enkelt ingrepp – frenulotomi, där tungbandet klipps – ofta utföras snabbt och med goda resultat. Behovet av behandling bedöms alltid individuellt utifrån symtomens grad och påverkan på barnets funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online