Vad är monokorioniska tvillingar?

Monokorioniska tvillingar är enäggstvillingar som utvecklas från ett enda befruktat ägg. När ägget har fäst sig i livmodern delar det sig under graviditetens första dagar till två separata embryon. Namnet syftar på att tvillingarna delar samma korion – den yttersta fosterhinnan, som bildar en gemensam moderkaka.

Alltid enäggstvillingar

Eftersom monokorioniska tvillingar härstammar från ett och samma befruktade ägg är de alltid enäggstvillingar. Det innebär att de har identiskt genetiskt material och ofta mycket lika fysiska drag.

En eller två fostervattensäckar?

Trots den gemensamma moderkakan delar tvillingarna inte alltid fostervattensäcken. Det beror på när det befruktade ägget delade sig:

• Monokorioniska–diamnioniska tvillingar: Tvillingarna delar moderkaka men har varsin fostervattensäck. Detta är den vanligaste varianten.
• Monokorioniska–monamnioniska tvillingar: Tvillingarna delar både moderkaka och fostervattensäck. Denna ovanliga variant uppstår när ägget delar sig sent och kräver särskilt noggranna kontroller under graviditeten.

Monokorioniska jämfört med dikorioniska tvillingar

Omkring två tredjedelar av alla enäggstvillingar är monokorioniska. De övriga enäggstvillingarna är dikorioniska, vilket innebär att de var och en har en egen moderkaka. Det sker när det befruktade ägget delar sig mycket tidigt, inom de första tre dygnen.

Dikorioniska tvillingar kan även vara tvåäggstvillingar, som utvecklas från två separata befruktade ägg som samtidigt fäster i livmodern. Tvåäggstvillingar är dock alltid dikorioniska och delar aldrig moderkaka.

Därför spelar klassificeringen roll

Vilken typ av tvillingsvängerskap det rör sig om avgör hur graviditeten bör övervakas. Monokorioniska tvillingar delar blodtillförsel via moderkakan, vilket ökar risken för komplikationer som transfusionssyndrom (TTTS). Blivande mödrar som väntar monokorioniska tvillingar får därför oftare ultraljudskontroller än andra.