
Downs syndrom orsakas av att barnet föds med en extra kopia av kromosom 21, ett tillstånd som kallas trisomi 21. En vanlig fråga bland blivande föräldrar är om vissa folkslag eller etniska grupper löper större risk än andra att få ett barn med detta tillstånd.
Forskningen ger ett tydligt svar: det finns ingen specifik ras eller etnisk grupp som har en högre risk att få ett barn med Downs syndrom. Risken är i princip lika fördelad över hela världen, oavsett hudfärg, ursprung eller etnicitet.
Det som däremot verkligen påverkar risken är moderns ålder vid graviditetens början. Ju äldre den blivande mamman är, desto större är sannolikheten att fostret har en extra kromosomkopia.
Risken stiger gradvis med åldern och ökar särskilt markant efter 35 års ålder:
Det är dock viktigt att komma ihåg att de flesta barn med Downs syndrom faktiskt föds av yngre kvinnor, helt enkelt för att yngre kvinnor får fler barn totalt sett.
I Sverige erbjuds alla gravida ett KUB-ultraljud (kombinerat ultraljud och biokemi) i graviditetsvecka 11–14. Undersökningen kan ge en uppskattning av sannolikheten för Downs syndrom. Om resultatet visar förhöjd risk kan ytterligare tester, som NIPT (icke-invasiv prenatal testning) eller fostervattenprov, erbjudas för att få ett säkrare svar.
Ingen ras eller etnisk grupp har större risk att få ett barn med Downs syndrom. Den enda välkända riskfaktorn är moderns ålder. Med dagens fosterdiagnostik finns dessutom goda möjligheter att tidigt få information under graviditeten, oavsett var i världen man bor eller vilken bakgrund man har.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online