
Gikt är en form av artrit som oftast debuterar med kraftig smärta i stortån. Precis som andra former av artrit är gikt mycket smärtsamt och kan drabba leder i hela kroppen. Personer med förhöjda urinsyranivåer i blodet löper särskilt stor risk att utveckla sjukdomen. När överskottet av urinsyra transporteras ut till lederna bildas skarpa kristaller som fäster vid ledvävnaden och utlöser ett giktanfall.
Även om det inte finns någon garanterad bot mot gikt finns det flera läkemedel som effektivt lindrar symtomen och hjälper till att sänka urinsyranivåerna i kroppen på lång sikt.
Har du mild till måttlig giktsmärta kan så kallade NSAID-preparat, exempelvis ibuprofen eller naproxen, ge god lindring. Dessa läkemedel minskar svullnaden i lederna och därmed även smärtan. Många NSAID finns både receptfria och i starkare receptbelagda doser. Även om preparaten generellt sett är säkra kan vissa personer uppleva magont eller magbesvär som sår. Har du tidigare haft magproblem bör du alltid rådfråga din läkare innan du använder NSAID.
Ett annat icke-steroidt läkemedel mot gikt är kolchicin. Det räknas inte formellt som ett NSAID men har liknande smärtlindrande och svullnadsdämpande effekt. Biverkningarna är dock ofta besvärliga – diarré och magsmärtor är vanliga. Kolchicin rekommenderas inte heller för patienter med njur- eller leversjukdom.
Om gikten inte svarar tillräckligt bra på NSAID kan starkare behandling behövas för att kontrollera smärta och svullnad. Vissa personer kan dessutom inte använda icke-steroida läkemedel på grund av tidigare hälsoproblem. Liksom NSAID minskar kortisonpreparat, exempelvis prednisolon, inflammationen i lederna. Utifrån din sjukdomshistoria kan läkaren rekommendera antingen kortisoninjektion direkt i leden eller kortisontabletter.
Långvarig kortisonanvändning kan dock leda till komplikationer som minskad bentäthet och ett försvagat immunförsvar. Använd därför alltid kortison under läkares övervakning.
Utöver symtomlindring kan läkaren föreslå behandling som minskar risken för nya giktanfall genom att sänka urinsyranivåerna i blodet. Vanliga läkemedel är probenecid och allopurinol. Probenecid ökar kroppens förmåga att utsöndra överskottsurinsyra via urinen, medan allopurinol hämmar kroppens egen produktion av urinsyra.
Båda läkemedlen kan ge biverkningar och passar därför inte alla. Allopurinol kan något paradoxalt utlösa giktanfall i början av behandlingen, men på lång sikt hjälper det att få gikten under kontroll. Probenecid kan orsaka huvudvärk och illamående.
Kontakta alltid din läkare om du misstänker att du har gikt eller om dina symtom inte förbättras trots behandling. En korrekt diagnos och en individanpassad behandlingsplan är avgörande för att kunna hantera sjukdomen effektivt och förebygga framtida anfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online