Gikt är en smärtsam och komplex form av artrit som ofta utvecklas snabbt. Även om symtomen kan komma och gå är de vanligtvis akuta när de väl bryter ut. Enligt Mayo Clinic drabbas män oftare än kvinnor av gikt, och kvinnor efter menopaus löper dessutom ökad risk. Det goda nyhetsen är att du själv kan göra mycket för att lindra giktsymtom och minska risken för återkommande attacker.
Urinsyra bildas naturligt i kroppen och används för att bryta ned puriner – ett annat naturligt förekommande ämne som finns i vissa livsmedel samt i människokroppen. Under normala omständigheter passerar den urinsyra som bildas genom njurarna och lämnar kroppen via urinen, alternativt löses den upp i blodet.
Om dina njurar däremot inte passerar tillräckligt mycket urinsyra till urinen, eller om kroppen producerar för stora mängder, ansamlas överskottet i lederna som små uratkristaller – vassa som nålar. Det är dessa kristaller som orsakar den intensiva smärta som kännetecknar gikt.
Gikt kännetecknas av inflammation, rodnad och smärta. Symtomen börjar oftast i stortån och kan få tålederna att kännas som om de brinner. När du lägger handen på det drabbade området känns det hett vid beröring.
Skulle en giktattack inträffa medan du sover kan de drabbade lederna bli så ömma att till och med tyngden från täcket kan orsaka smärta. Även om det tar åtta till tolv timmar för en attack att utvecklas fullt ut, uppstår symtomen ofta plötsligt under natten eller tidig morgon och kan överraska dig helt.
Utöver smärta, svullnad och en brännande känsla kan huden bli röd och spänd, samt spricka och fjälla efter några dagar. Influensaliknande symtom, som feber och allmän sjukdomskänsla, kan också förekomma i samband med en giktattack.
Smärtan och inflammationen vid en akut giktattack påverkar kraftigt din förmåga att delta i och njuta av vardagsaktiviteter. Vissa receptfria och receptbelagda läkemedel kan lindra både smärta och inflammation, vilket minskar risken för framtida attacker.
Både steroida och icke-steroida behandlingar används beroende på dina specifika behov. Kortikosteroider kan förskrivas i tablett- eller injektionsform för att lindra smärta och inflammation, men används vanligtvis endast om du inte får tillräcklig lindring av receptfria läkemedel som naproxen eller ibuprofen. Fungerar inte den receptfria icke-steroida medicineringen finns även starkare receptbelagda varianter att pröva.
Du bör dricka mellan två och fyra liter vätska per dag för att hålla kroppen vätskebalanserad och hjälpa njurarna att skölja ut urinsyran. Minst hälften av den mängden bör vara vatten, och alkohol bör undvikas eftersom den tenderar att dehydrera kroppen och därmed kan öka risken för attacker.
Det är också viktigt att följa en kost med lågt purininhåll. Puriner finns bland annat i inälvsmat, sardiner, makrill, vetekli och torkade baljväxter, så dessa livsmedel bör ätas med måtta.
Flera alternativa metoder rapporteras kunna bidra till att sänka urinsyravärdena, bland annat att dricka kaffe regelbundet, ta kosttillskott med C-vitamin samt äta körsbär. Diskutera alltid dessa alternativ med din läkare innan du provar dem – hen kan rekommendera att de används som komplement till andra behandlingar.
Under en smärtsam attack kan avslappningsövningar och djupandningstekniker hjälpa dig att rikta tankarna bort från smärtan och hantera besvären bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online