Gikt & depression: Den bidirektionella kopplingen & integrerad hantering

Epidemiologi

Giktpatienter har 1,5–2× högre depressionsprevalens; deprimerade individer har förhöjd incident gikt. Delade banor skapar en ond cirkel.

Mekanistiska länkar

1. Systemisk inflammation: Uratkristaller aktiverar NLRP3-inflammasom → IL-1β, IL-6, TNF-α → neuroinflammation → depressiva symtom.
2. Kronisk smärta & funktionsnedsättning: Återkommande anfall begränsar funktion, sömn, socialt deltagande → psykologisk distress.
3. Läkemelseffekter: Diuretika (tiazider, slingan) ↑ urat & kan orsaka trötthet/humörförändringar; kortikosteroider → humörlabilitet.
4. Metabolisk överlapp: Insulinresistens, övervikt, hjärt-kärlsjukdom gemensamma för båda.

Kliniska implikationer

• Screening för depression (PHQ-9) vid giktbesök; screening för gikt (urat, ledundersökning) hos deprimerade patienter med metabolt syndrom.
• Behandla-till-mål urat <6 mg/dL (<5 mg/dL vid tofer) – minskar anfall & systemisk inflammation.
• Föredra icke-diuretiska antihypertensiva (ACE-hämmare/ARB, KKB) när möjligt.
• Adressera depression med psykoterapi ± antidepressiva (undvik bupropion vid kramp-risk; övervaka urat med SSRI).
• Livsstil: DASH/mediteransk kost, viktnedgång, alkoholverduktion, hydrering.

Multidisciplinär vård

Reumatologi + psykiatri + primärvård + dietist samordning förbättrar både giktkontroll och psykisk hälsa utfall.