Flatulens (flatus) = avförd tarmgas. Genomsnitt: 10–20 ggr/dag, 0,5–1,5 L totalt. Sammansättning: N₂, O₂, CO₂, H₂, CH₄ (luktfria) + spår svävelföreningar (lukt).
Gaskällor
- Svalgen luft (aerofagi): Äter snabbt, koldrycker, tuggummi, ångest → N₂/O₂ dominerar. Mest uppstötas (bollar); resten passerar neråt.
- Mikrobiell fermentering (kolon): Omättade kolhydrater (FODMAPS: oligosackarider i bönor/linser, fruktos, laktos, polyoler) → bakteriell metabolism → H₂, CO₂, CH₄, H₂S (rött ägg lukt).
- Laktosintolerans: Laktasbrist → kolonial laktosfermentering → gas, uppblåsthet, diarré.
- Malsorptionssyndrom: Celiaki, SIBO, pankreasinsufficiens → överskott substrat för fermentering.
- Förstoppning: Förlängd transittid → mer fermenteringstid.
- Hög-gas livsmedel: Korsblommiga (raffinose), allium (fruktaner), baljväxter (GOS), artificiella sötmedel (sorbitol, mannitol).
Patofysiologi av symtom
- Distension → visceral hypersensitivitet (IBS) → smärta/uppblåsthet.
- Gasvolym ≠ symtomsvårighetsgrad; känslighet och motilitet betyder mer.
Hantering
- Låg-FODMAP-diet (3-fas: restriktion → återintroduktion → personalisering) – 70 % IBS-svar.
- α-galaktosidas (Beano) för baljväxter; laktas för mjölk.
- Prokinetika (prukaloprid) om långsam transit.
- Simetikon: sammanfogar bubblor (begränsad evidens).
- Behandla underliggande: SIBO (rifaximin), celiaki (GFD), bäckenbotten dyssynergi (biofeedback).
