Kan gikt botas? Så behandlar och förebygger du smärtsamma anfall

Gikt är en smärtsam ledsjukdom som kraftigt kan begränsa din rörlighet eftersom den drabbar lederna – allra oftast i stora tån. Det goda nyhets­skapet är att gikt är ett akut tillstånd som normalt läker ut av sig självt. Behandling kan dock påskynda läkningen, och det finns dessutom effektiva sätt att förebygga framtida anfall. Botemedlen består framför allt av läkemedel, medan förebyggandet kombinerar mediciner med kostomläggning.

Vad är gikt?

Gikt uppstår när urinsyra kristalliseras i en led och utlöser en kraftig inflammation. Resultatet blir ett plötsligt, ofta nattligt anfall med intensiv smärta i den drabbade leden.

Symptom på gikt

Ett giktanfall känns igen på att den drabbade leden svullnar betydligt, ser röd ut och känns mycket het. Leden blir dessutom extremt känslig för beröring. Enligt Mayo Clinic kan ömheten vara så stark att även något så lätt som ett lakan mot huden gör ont.

Även om gikt oftast debuterar i stora tån kan anfallet lika gärna sätta sig i fotleden, knäna, fingrarna eller armbågarna. Symtomen kan vara helt invalidiserande, vilket gör att de flesta drabbade snabbt söker lindring.

Vem drabbas av gikt?

Enligt Mayo Clinic drabbar gikt män oftare än kvinnor. Risken för kvinnor ökar dock efter menopaus. Den positiva nyheten är att tillståndet är lika botbart hos båda könen med samma behandlingsformer.

Självbehandling

Lindriga giktanfall kan ofta behandlas utan läkarbesök. Receptfria antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis naproxen eller ibuprofen, finns under varunamn som Aleve, Motrin och Advil. Dessa preparat lindrar smärta och inflammation medan anfallet läker ut, vilket vanligtvis sker inom fem till tio dagar. Följ alltid doseringsanvisningen på förpackningen, särskilt om du har mage-, njur- eller hjärt-kärlproblem.

Medicinsk behandling

Om anfallet inte svarar på NSAID, eller om du inte kan använda dessa preparat, behövs ofta läkarvård. Läkare brukar då förskriva kolchicin för att dämpa anfallet. Mayo Clinic varnar dock för att detta läkemedel kan ge obehagliga biverkningar som diarré, illamående och kräkningar.

Kortison (steroider) är ett annat alternativ, antingen i tablettform eller som injektion direkt i leden. Även kortison har biverkningar, bland annat att kroppens förmåga att bekämpa infektioner försämras, vilket läkaren tar hänsyn till vid bedömningen.

Förebygg framtida anfall

Den som drabbas av återkommande giktanfall kan förebygga dem med läkemedel som hämmar produktionen av urinsyra eller förbättrar utsöndringen av urinsyra från kroppen. Dessa mediciner måste förskrivas av en läkare och följs upp regelbundet.

I kombination med medicinering spelar kosten en viktig roll. Att undvika rött kött och skaldjur – livsmedel som är rika på puriner – kan hjälpa dig hålla giktanfallen på avstånd. Även begränsad alkoholkonsumtion, god vattenintag och viktkontroll bidrar till lägre urinsyrenivåer.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du får ett första giktanfall, om symtomen inte förbättras inom några dagar trots egenvård, eller om du får feber och kraftig rodnad i leden – det kan tyda på en infektion som kräver snabb behandling. Med rätt behandling och goda levnadsvanor kan de flesta med gikt leva ett aktivt liv utan långvariga besvär.