När din hypertoni har blivit tillräckligt allvarlig kan din läkare förskriva medicin för att kontrollera ditt blodtryck. Men när du väl börjar med den medicinen kan du plötsligt uppleva intensiv smärta i stortån eller fotleden. Det handlar då troligen om gikt – en smärtsam form av artrit. Orsaken kan faktiskt vara själva medicineringen, eftersom flera blodtrycksmediciner anger gikt som en möjlig biverkning.
Gikt uppstår när kroppen producerar för mycket urinsyra eller inte lyckas göra sig av med tillräckliga mängder. Överskottet kristalliseras och lagras i lederna, framför allt i fotleden och stortån. De kristalliserade urinsyrakristallerna irriterar och inflammerar mjukvävnaden, vilket orsakar kraftig smärta. Kronisk gikt kan dessutom skada lederna permanent och leda till njursten. Ungefär fem miljoner människor i USA har fått diagnosen gikt.
Ett enkelt sätt att förebygga giktanfall är att hålla kroppen välfylld med vätska, eftersom urinering är kroppens naturliga sätt att bli av med urinsyra. Ju mer vatten du dricker, desto mer urinerar du. Detta hjälper dig oavsett om problemet är att du urinerar för lite eller att du utsöndrar en under genomsnittet liggande mängd urinsyra per liter urin. Genom att öka ditt vattenintag ökar urinmängden, och även om koncentrationen per liter är låg gör du på så vis av med mer urinsyra totalt sett.
Utmaningen med många blodtrycksmediciner är att de bygger på behandling med diuretika, alltså vätskedrivande läkemedel. Diuretika är det billigaste alternativet för att behandla hypertoni. De får kroppen att utsöndra salt och vatten, vilket minskar blodvolymen och gör det lättare för hjärtat att pumpa runt blodet. Enligt en rapport från Joint National Committee on Prevention, Detection, Evaluation, and Treatment of High Blood Pressure höjer diuretika dock samtidigt nivåerna av urinsyra i blodet. Trots detta rekommenderar samma rapport att tiaziddiuretika ska användas som förstahandsval vid behandling av hypertoni.
Flera olika mediciner har kopplats till giktproblem. Både tiaziddiuretika och loopdiuretika anger gikt som en möjlig biverkning. Exempel på sådana läkemedel är klortiazid, Diuril, bumetanid och Bumex. Kontrollera alltid bipacksedeln eller listan över möjliga biverkningar för att se om gikt nämns. Drabbas du av ett giktanfall medan du behandlas med blodtrycksmedicin bör du kontakta din läkare för att undersöka om medicineringen kan ligga bakom besvären.
Om du får giktanfall under pågående blodtrycksbehandling kan din läkare förskriva ett extra läkemedel mot gikten, exempelvis allopurinol. Ett annat alternativ är att arbeta aktivt för att få ner blodtrycket på egen hand, så att medicinering inte behövs. Det kan innebära att gå ner i vikt, sluta röka och minska stressen i vardagen. Även en medveten och hälsosam kosthållning kan bidra till att sänka ditt blodtryck.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online