Blodtryckssänkande läkemedel – behandling av högt blodtryck

Högt blodtryck, eller hypertoni, drabbar miljontals människor världen över. Om det lämnas obehandlat finns risken att det förvärrar befintliga sjukdomar eller orsakar allvarliga komplikationer – hypertoni kan till och med vara dödlig. Enligt American Heart Association lider över 70 miljoner människor av sjukdomen, vilket innebär att ungefär var tredje amerikan har den eller riskerar att få diagnosen. Den goda nyheten är att hypertoni, om den upptäcks i tid, kan behandlas effektivt med en kombination av kostförändringar, motion och receptbelagda läkemedel.

Vad är hypertoni?

För att hypertoni ska kunna diagnostiseras måste vissa kriterier uppfyllas. Ett normalt blodtryck ligger på 120 systoliskt och 80 diastoliskt, vilket läses som "120 över 80". Ett värde på 139/89 klassas som prehypertoni, vilket innebär att patienten visar tecken på att utveckla sjukdomen så småningom. Från 140/90 och uppåt räknas man som hypertensiv.

För att förstå blodtryckets två värden: det systoliska talet anger trycket i artärerna varje gång hjärtat pumpar ut blod, medan det diastoliska talet motsvarar trycket i det syrefattiga blodet som återvänder via venerna till hjärtat.

Läkemedelsbehandling

Hundratals läkemedel har genom åren förskrivits mot hypertoni. Tidigare inledde patienter oftast en behandling med ett eller flera preparat i kombination, vilket gav imponerande resultat. Trots olika varumärkesnamn har fyra huvudgrupper visat sig effektiva hos de flesta patienter:

• Kalciumantagonister – vidgar blodkärlen och minskar hjärtats arbetsbörda
• Betablockerare – slappnar av stressade blodkärl och sänker puls och blodtryck
• ACE-hämmare – blockerar bildningen av ämnen som drar ihop blodkärlen
• Diuretika – vätskedrivande medel som minskar kroppens vätskemängd

Om dessa inte räcker till förskrivs ofta mer aggressiva preparat, exempelvis alfablockerare som verkar på nervimpulser, eller vasodilaterare som vidgar artärernas passager.

Nyare läkemedel

Introduktionen av aliskiren år 2005 visade mycket goda resultat för patienter med mildare eller mindre framskridna former av sjukdomen. Aliskiren klassificeras som en reninhämmare. Renin är ett enzym i njurarna som deltar i regleringen av blodtrycket, och genom att hämma omvandlingen till angiotensin II "luras" kroppen att sänka blodtrycket.

Komplikationer och biverkningar

Som med de flesta läkemedel är biverkningar svåra att helt undvika:

• Diuretika kan förtuna blodet, sänka kaliumnivåerna, höja blodsockret hos diabetiker och i vissa fall orsaka impotens.
• Betablockerare har kopplats till sömnlöshet och depressiva episoder hos flera patienter.
• Kalciumantagonister kan ge en känsla av onormala hjärtklappningar.
• ACE-hämmare kan orsaka nedsatt smakupplevelse, tillfälliga hudutslag samt kraftiga, långvariga hostattacker. Risken för njurskador finns också.

Rapportera alltid biverkningar till din läkare – doser kan justeras eller preparaten bytas ut mot alternativ som passar bättre.

Varningstecken

Hypertoni ger ofta inga synliga symtom, vilket gör att många upptäcker sjukdomen först vid rutinkontroller eller när de besöker läkare av andra skäl. Därför kallas den ibland för "den tysta mördaren". Vissa patienter rapporterar dock huvudvärk, ofta värst tidigt på morgonen, eller ett ständigt öronringande (tinnitus). Har du sjukdomen i familjen eller upplever något av dessa symtom bör du söka vård så snart som möjligt. Regelbundna blodtrycksmätningar är det bästa sättet att upptäcka hypertoni i tid.