1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hypertoni hos barn: riktlinjer, riskfaktorer och behandling

Hypertoni (högt blodtryck) hos barn är ett växande modernt fenomen som delvis hänger samman med den ökande förekomsten av barnfetma. Sakkunniga uppskattar att cirka 3 procent av alla barn har hypertoni, och bland överviktiga barn kan siffran stiga till så högt som 10 procent. I takt med att fetma sprider sig ökar även högt blodtryck. Föräldrars medvetenhet och agerande är avgörande faktorer för att vända denna trend, vilket gör det extra viktigt för föräldrar att skaffa sig kunskap som kan hjälpa till att skydda sina barns hälsa.

Möjliga effekter av högt blodtryck

Tidig hypertoni kan få både kort- och långsiktiga konsekvenser. Nya studier visar att barn med högt blodtryck ofta har svårare med målinriktade uppgifter, minne och planering. Barn som både har hypertoni och fetma uppvisar dessutom förhöjda nivåer av ångest och depression.

Forskarna tror numera också att högt blodtryck i vuxen ålder – med därmed följande risker för stroke, hjärtinfarkt, njursvikt och åderförkalkning – ofta är en fortsättning på tillstånd som började redan i barndomen.

Riskfaktorer

Många föräldrar blir förvånade när de får veta att även små barn kan löpa risk att drabbas av hypertoniens effekter. Utöver fetma finns flera andra riskfaktorer:

  • För tidig födsel
  • Hereditet, alltså högt blodtryck i familjen
  • Etnisk bakgrund – afroamerikaner är särskilt utsatta
  • Underliggande sjukdomar som endokrina sjukdomar, hjärtsjukdom, njursjukdom eller felbildade blodkärl
  • Användning av olämpliga läkemedel

Därtill har en mindre grupp barn hypertoni utan någon känd orsak. Av alla dessa skäl rekommenderar American Heart Association att barn från 3 års ålder får sitt blodtryck kontrollerat årligen.

Diagnos

Hypertoni hos barn ger vanligtvis inga tydliga yttre symtom. Dessutom orsakar vardagliga aktiviteter naturliga variationer i blodtrycket, vilket gör diagnosen lite knepig att ställa. Läkare som undersöker barn brukar därför utföra flera separata blodtrycksmätningar innan de fastställer ett utgångsvärde – om inte de första mätningarna visar på behov av omedelbara åtgärder. Vissa läkare använder en apparat som kontinuerligt övervakar trycket under längre perioder.

Oavsett metod måste läkaren ta hänsyn till barnets ålder när diagnosen ställs. Blodtrycket stiger naturligt i takt med att barnet växer, och värden som skulle vara höga hos en 10-åring kan vara helt normala för en 14-åring. Som tumregel anser läkare att barn med liknande ålder, längd och kön har hypertoni när deras blodtrycksvärden är högre än hos 95 procent av jämnåriga.

Behandling

När diagnosen hypertoni är ställd varierar behandlingsinsatserna. Hypertoni som beror på en underliggande sjukdom (så kallad sekundär hypertoni) lindras oftast eller försvinner helt när sjukdomen behandlas framgångsrikt. På samma sätt kan läkemedelsinducerad hypertoni upphöra genom att man slutar med det aktuella läkemedlet.

Den mest högtoni hos barn över 6 års ålder hänger samman med fetma, ärftlighet eller etnisk bakgrund. Behandlingen ser likadan ut oavsett orsak: regelbunden motion, minskat intag av salt och fett, ökad konsumtion av frukt och grönsaker samt viktnedgång – eller bibehållen hälsosam vikt när fetma inte är inblandad. Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas, med undantag för barn med svår eller okontrollerad hypertoni. Att röka, eller börja röka senare i livet, avråds starkt ifrån.

Läkare undviker normalt att använda läkemedel mot mild eller måttlig hypertoni hos barn, men medicinering kan bli aktuell vid svåra eller annars svårhanterliga fall.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online