Guide till blodtryck – allt du behöver veta

Blodtrycket är ett av de vitala värden som vårdpersonal kontrollerar vid hälsoundersökningar och läkarbesök, och det används även för att bedöma patienter som är allvarligt skadade. Att hålla blodtrycket under kontroll är avgörande för både cirkulationssystemet och den allmänna hälsan, eftersom hälsoproblem uppstår om blodtrycket är för lågt eller för högt.

Vad är blodtryck?

Blodtryck är det tryck som utövas på blodkärlens väggar när blodet strömmar genom kroppen. Hjärtats sammandragningar håller blodet i rörelse, och ju längre bort från hjärtat trycket mäts, desto lägre blir det. När man talar om blodtryck i vardaget syftar man oftast på det så kallade brakiella blodtrycket, alltså det som mäts i överarmen.

Hur mäts blodtrycket?

När du besöker en läkare mäts ditt blodtryck med en apparat som kallas sfigmomanometer – den uppblåsbara manschett som vanligen sitter fastkopplad till en anordning som registrerar trycket mot manschetten.

Blodtrycket anges på två sätt:

• Systoliskt blodtryck: det högsta trycket, som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kärlen.
• Diastoliskt blodtryck: det lägsta trycket, som uppstår när hjärtat vilar mellan slagen och kärlen är som mest utvidgade.

Det systoliska värdet skrivs ovanför det diastoliska. Ett normalt blodtryck för en vuxen ligger runt 115/75 mmHg.

Faktorer som påverkar blodtrycket

Blodtrycket påverkas av många olika faktorer, varav de flesta är fysiologiska:

• Blodvolym: mängden blod i kroppen hänger samman med saltintaget – mer salt leder till mer vätska i blodet, vilket höjer trycket.
• Blodets viskositet: tjockare blod ger ett högre tryck. Detta kan bland annat uppstå när blodsockret är förhöjt.
• Hjärtfrekvens: ju snabbare hjärtat slår, desto högre blir blodtrycket.

Kroppens egen reglering

Kroppen reglerar blodtrycket internt genom tre huvudsakliga system:

1. Aldosteron: ett steroidhormon som bildas i binjurarna. Det stimulerar kroppens återhållning av natrium, vilket i sin tur påverkar blodvolymen och därmed blodtrycket.
2. Renin-angiotensinsystemet (RAS): när blodtrycket sjunker frisätter systemet ett ämne som drar ihop blodkärlen, så att trycket stiger igen.
3. Baroreceptorreflexen: baroreceptorerna i kärlväggarna känner av förändringar i trycket och skickar signaler till hjärnstammen, som anpassar hjärtats slagfrekvens för att hålla blodtrycket i balans.

Hypertoni och hypotoni

Högt blodtryck (hypertoni)

Hypertoni definieras som ett blodtryck över 140/90. Tillståndet belastar hjärtat extra och tvingar det att arbeta hårdare, vilket ökar risken för stroke, hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom högt blodtryck ofta inte ger några tydliga symtom brukar det kallas för en ”tyst” sjukdom – regelbundna kontroller är därför viktiga.

Lågt blodtryck (hypotoni)

Hypotoni innebär ett blodtryck under 90/60. Det är främst ett problem när det ger symtom som yrsel, svimningskänsla eller trötthet. Upplever du detta bör du kontakta din läkare, eftersom kraftigt lågt blodtryck i värsta fall kan leda till chock.

Tips för ett friskt blodtryck

Du kan själv göra mycket för att hålla blodtrycket på en god nivå:

• Rör på dig regelbundet, gärna 30 minuter de flesta dagar i veckan.
• Begränsa saltintaget och ät en varierad kost rik på grönsaker, frukt och fullkorn.
• Upprätthåll en hälsosam vikt.
• Undvik tobak och begränsa alkoholkonsumtionen.
• Hantera stress och se till att få tillräcklig sömn.
• Kontrollera ditt blodtryck regelbundet, särskilt om högt blodtryck förekommer i familjen.

Genom att förstå hur blodtrycket fungerar, vad som påverkar det och vilka värden som är normala kan du ta bättre kontroll över din hälsa och minska risken för framtida hjärt-kärlproblem.