
Lungartär hypertension (PAH) är en progressiv, livshotande sjukdom präglad av ett medellungartärtryck på 20 mmHg eller högre i vila, enligt 2022 ESC/ERS-riktlinjer. Tillståndet uppstår genom obstructiv ombyggnad av de små lungartärerna, vilket ökar högerkammarens efterlast och—om obehädd—leder till högerhjärtsvikt och förtidlig död.
Även om den exakta utlösaren ofta förblir oklar, är flera faktorer starkt inblandade:
Mutationer i BMPR2-genen (benmorfogenetiskt proteinreceptortyp 2) står för ungefär 75 % av ärftlig PAH och cirka 20 % av idiopatiska fall. Ytterligare gener—inklusive ACVRL1, ENG, SMAD9, KCNK3 och CAV1—har också kopplats till sjukdomen.
Kronisk tromboembolisk lunghypertoni (CTEPH, WHO-grupp 3) kan mimera PAH men har en distinkt patofysiologi och är potentiellt kurativ med pulmonär endarterektomi.
Idiopatisk PAH debuterar oftast i fjärde och femte levnadsåret, och kvinnor drabbas två till fyra gånger oftare än män.
Ekokardiografi ger en uppskattning av lungtryck, men högerhjartskateterisering förblir guldstandard för bekräftelse. Tidig remiss till specialiserat lunghypertonicenter förbättrar utfall, då riktade terapier—endotelinreceptorantagonister, PDE-5-hämmare, prostacyklin-vägsagonister och löslig guanylatcyklas-stimulatorer—kan fördröja progression och förbättra livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online