Magsaften innehåller saltsyra, en mycket stark syra som hjälper till att bryta ner maten vi äter. Kroppen har utvecklat flera skyddsmekanismer för att sköra organ ska klara av denna frätande miljö – men när dessa försvar sviktar kan det leda till smärtsamma besvär som sura uppstötningar och magsår. Lyckligtvis finns det effektiva läkemedel som antingen neutraliserar magsyran eller minskar dess produktion.
Magens magsaft, som används för att sönderdela maten, består i själva verket av flera olika ämnen. Den viktigaste komponenten är saltsyra (HCl), en extremt stark syra som utsöndras av de parietala cellerna i magsäckens slemhinna. Magsyrans pH-värde ligger vanligtvis mellan ett och två, vilket gör magsäcken surare än citronsaft eller vinäger – och bara något mindre frätande än batterisyra.
Utöver syran innehåller magsaften även pepsin, ett enzym som ansvarar för nedbrytningen av proteiner, samt gastrin och somatostatin – peptider som reglerar hur mycket syra som utsöndras i magsäcken.
För att sköra organ ska kunna hantera den låga pH-nivån i magsaften utsöndrar kroppen ytterligare skyddande ämnen. Det viktigaste försvaret är ett lager slemsom täcker magsäckens insida. Slemet består av cirka 95 procent vatten och fem procent glykoprotein, och fungerar samtidigt som ett smörjmedel som gör att matpartiklar lättare glider genom magen.
Slemskiktet håller också kvar ett lager bikarbonat, en stark bas som neutraliserar den hårda magsyran och skyddar slemhinnan från att skadas.
När dessa naturliga skydd inte fungerar som de ska kan magsaftens surhet orsaka flera smärtsamma tillstånd. Det första är gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), oftast kallad "sura uppstötningar" eller "halsbränna". Detta inträffar när en liten mängd magsaft (ibland blandad med galla från tunntarmen) tar sig upp från magsäcken till matstrupen, varvid syran ger en brännande känsla i bröstet och halsen.
En annan vanlig åkomma kopplad till magsyra är magsår, även kallat "ulcus". Magsår uppstår när hål bildas i slemhinnan på magsäcken eller tolvfingertarmen, vilket gör att syran når den känsliga vävnaden under. Gastrinom – tumörer som förekommer i bukspottkörteln eller tolvfingertarmen – kan också öka produktionen av magsyra och därmed bidra till magsårsbildning.
Eftersom många magbesvär beror på magsyrans sura egenskaper kan det ofta hjälpa att inta basiska ämnen som höjer pH-värdet i magsäcken. Det är därför många receptfria "syraneutraliserande" läkemedel mot magont och obehag innehåller natriumbikarbonat (bikarbonat), en svag bas som neutraliserar överskottssyran.
Vid GERD och magsår kan läkare förskriva så kallade protonpumpshämmare (med varumärken som Prilosec, Prevacid och Nexium), vilka hämmar utsöndringen av syra i magsäcken och ger slemhinnan möjlighet att läka.
Även om tillfällig halsbränna och magsår är vanliga och ofta läker av sig själva bör man vara medveten om att de kan leda till allvarliga hälsoproblem. Obehandlad, kraftig sura uppstötningar kan orsaka blödningar och inflammation i matstrupen, och i värsta fall infektion i lungorna. Magsår som lämnas obehandlat kan ge hål i magsäckens väggar och inre blödningar.
Kraftiga buksmärtor samt blod i avföring eller kräkningar kan tyda på ett allvarligare problem och bör alltid utredas av läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online