Hepatit under graviditet: vad bör du göra?

Hepatit under graviditet kan vara ett allvarligt tillstånd för både den blivande mamman och barnet. De vanligaste typerna av hepatit som kan drabba gravida kvinnor är hepatit A, hepatit B och hepatit C. Att känna till skillnaderna mellan dessa virus, deras symtom och hur man skyddar sig är avgörande för en trygg graviditet.

Vad är hepatit A?

Hepatit A är en smittsam leverinfektion orsakad av hepatit A-viruset (HAV). Viruset sprids oftast via kontaminerade livsmedel eller vatten. Typiska symtom är feber, trötthet, illamående, kräkningar, buksmärta, mörk urin, ljus avföring samt ledvärk. I de flesta fall är hepatit A en självavgränsande sjukdom som läker inom några veckor, men i sällsynta fall kan den leda till akut leversvikt och bli livshotande.

Vad är hepatit B?

Hepatit B är en allvarlig leverinfektion orsakad av hepatit B-viruset (HBV), som sprids via infekterat blod eller kroppsvätskor, exempelvis vid oskyddat sex eller delning av kanyler. Symtomen liknar dem vid hepatit A. Hos många vuxna läker infektionen av sig själv, men den kan också övergå i ett kroniskt stadium som med tiden orsakar levercirros, leversvikt och i värsta fall levercancer.

Vad är hepatit C?

Hepatit C orsakas av hepatit C-viruset (HCV) och sprids framför allt genom direkt kontakt med infekterat blod. Många drabbade har inga eller milda symtom initialt, vilket gör att infektionen lätt förblir oupptäckt. Hepatit C blir ofta kronisk och kan utan behandling leda till allvarliga leverskador och levercirros.

Behandling av hepatit under graviditet

Behandlingen beror på vilken typ av hepatit det rör sig om och hur svår infektionen är. All vård under graviditet ska alltid ske i nära samråd med läkare och mödravården.

• Hepatit A: Det finns ingen specifik behandling. Vården inriktas på att lindra symtomen, vila och förebygga komplikationer. De flesta tillfrisknar helt på egen hand.
• Hepatit B: Det finns ingen botande behandling, men antivirala läkemedel kan i utvalda fall användas under graviditeten för att bromsa sjukdomens utveckling och minska risken att barnet smittas vid förlossningen.
• Hepatit C: Effektiva antivirala behandlingar finns idag, men de ges normalt inte under graviditeten på grund av begränsad forskningsdata. Behandling planeras istället ofta efter förlossningen.

Så förebygger du hepatit under graviditeten

Det finns flera konkreta åtgärder som gravida kan vidta för att skydda sig själva och barnet:

• Vaccinera dig mot hepatit A och B. Vaccinerna bedöms vara säkra och effektiva och rekommenderas ofta till gravida som löper ökad risk för smitta.
• Undvik kontaminerad mat och vatten. Tvätta frukt och grönsaker noggrant, tillaga kött och fisk ordentligt och undvik opastöriserad mjölk och mejeriprodukter – särskilt när du reser till länder med sämre hygienstandard.
• Undvik kontakt med infekterat blod och kroppsvätskor. Använd kondom vid sexuella kontakter, dela aldrig kanyler och gör tatueringar eller piercing endast hos licensierade och seriösa aktörer.
• Låt testa dig om du är i riskzonen. Om du tror att du kan ha utsatts för smitta, kontakta din mödravårdscentral för blodprov. Tidig upptäckt skyddar både dig och ditt barn.

Konsekvenser för graviditeten och barnet

Obehandlad hepatit under graviditet kan öka risken för flera komplikationer:

• Förlossning i förtid: barnet föds före graviditetsvecka 37.
• Låg födelsevikt: barnet väger mindre än cirka 2 500 gram vid födseln.
• Dödfödsel: barnet dör i livmodern efter graviditetsvecka 20.
• Fostermissbildningar: ökad risk för bland annat hjärtfel, neuralrörsdefekter och missbildningar i armar och ben.

När ska du söka vård?

Kontakta din mödravårdscentral eller vårdsentral om du under graviditeten får symtom som gulsot (gul hud eller gulaktiga ögonvittror), kraftig trötthet, feber, buksmärta eller mycket mörk urin. Med rätt uppföljning och god samverkan med vården går det i de flesta fall bra för både mamma och barn.