Blodcirkulationen levererar syre och näringsämnen till kroppens celler och vävnader. När problem uppstår i cirkulationssystemet kan blodproppar bildas. Kost och livsstil spelar en stor roll för hur effektivt blodet cirkulerar i kroppen. En propp som bildas i armen kan med tiden fragmenteras och skicka ut bitar via blodströmmen.
Kroppens cirkulationssystem består av hjärtat, artärer, vener och lungor. Enligt MedicineNet pumpar artärerna ut färskt, syresatt blod från hjärtat till hela kroppen, medan venerna returnerar "använt" blod till lungorna för att syresättas på nytt. Till skillnad från vener har artärerna muskelvävnad som hjälper till att driva blodet genom kroppen. Eftersom vener saknar egen muskulatur är de beroende av trycket från omgivande muskler för att föra blodet vidare. Enligt APS Foundation of America bildas blodproppar när blodet samlas upp och stannar i venerna.
Enligt MedicineNet kan blodproppar utvecklas i armar, ben och bröst samt på andra ställen i kroppen. Riskfaktorerna bakom proppar i armarna varierar beroende på personens genetik, kost och livsstil. Ålder och vikt spelar en viktig roll för blodcirkulationen, vilket innebär att en äldre, överviktig person med en relativt stillasittande livsstil kan vara mer benägen att utveckla blodproppar. Kemoterapi eller strålbehandling kan också försämra blodets koaguleringsfunktion, enligt APS Foundation of America.
När proppar blir stora kan det blod som ändå passerar genom venen bryta loss delar av proppen på vägen. En propp som bildats i armen kan därför fragmenteras när blodet strömmar förbi. Enligt APS Foundation of America kan blodflödet bära dessa fragment uppåt längs armen, där de kan fastna igen på olika ställen i venen. Vissa kemiska mekanismer i blodet gör att kroppen kan lösa upp potentiella proppbildningar, men vissa personer kan ärva en sjukdom som hindrar dessa mekanismer från att fungera normalt. Enligt MedicineNet kan långvarig inaktivitet också göra att blodet stagnerar på vissa ställen, vilket ytterligare ökar risken för koagulering.
Enligt APS Foundation of America kan blodproppsrelaterade tillstånd uppstå djupt inne i musklerna eller nära hudens yta. Djup ventrombos utvecklas i vener som går genom djup muskelvävnad, medan ytlig tromboflebit uppstår i vener som ligger nära hudytan. Läkemedelsbehandling för att minska eller eliminera blodkoagulering inkluderar antikoagulantia, såsom warfarin eller heparin. Nyare läkemedel, så kallade trombinhämmare, förändrar blodets kemi och sänker koaguleringshastigheten.
Eftersom kost och livsstil har stor betydelse för blodcirkulationen kan en hälsosam, fettsnål och fiberrik kost minska mängden kolesterol i blodet. Regelbunden motion förbättrar också blodcirkulationen och förhindrar att blodet stagnerar i venerna. Personer som tidigare haft blodproppar bör gå på regelbundna kontroller hos sin läkare och ta sina mediciner enligt ordination, enligt APS Foundation of America. Vid uppföljningsbesök kan regelbundna blodprov behövas för att kunna anpassa medicineringen vid behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online