Enligt den amerikanska myndigheten National Heart, Lung and Blood Institute lever cirka fem miljoner människor i USA med hjärtsjukdom. Både vuxna och barn kan drabbas av hjärtsvikt. Risken att utveckla hjärtsvikt går att minska genom att gå ner i vikt vid övervikt, äta hälsosamt, sluta röka och motionera mer. För personer med njursjukdom är hjärtsjukdom en av de vanligaste dödsorsakerna. Enligt National Kidney Foundation lever 26 miljoner människor med någon form av njursjukdom.
Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte längre pumpar blodet på rätt sätt. Det kan till exempel handla om att hjärtat inte orkar pumpa ut blodet med tillräcklig kraft för att cirkulera i hela kroppen, eller att det inte fylls med normal mängd blod mellan sammandragningarna. Vissa personer har båda problemen samtidigt. Hjärtsvikt utvecklas ofta långsamt, under lång tid.
Hjärtsvikt betyder inte att hjärtat slutar fungera helt – det innebär snarare att hjärtat försvagas. När hjärtats vänstra sida sviktar kan det inte pumpa tillräckligt med syrerikt blod ut i kroppen. Den vänstersidiga svikten tvingar dessutom högersidan att arbeta hårdare, vilket med tiden kan leda till högersidig hjärtsvikt. Då kan hjärtat inte längre pumpa blodet effektivt till lungorna, och blodet får inte i sig det syre som behövs.
Vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet samt svullnader i fötter, vrister, buk eller ben. Vissa personer får även synliga svullnader i halsens vener och besvär med andningen. Med tiden blir dessa symtom, som beror på vätskeansamling i kroppen, värre i takt med att hjärtat försvagas. Det kan leda till täta urinträngningar och viktuppgång. Har du hosta kan besvären förvärras när du ligger ner eller på natten, eftersom det då finns för mycket vätska i lungorna.
Vid njursjukdom är njurarnas funktion skadad. Kronisk njursjukdom utvecklas gradvis över tid, och i takt med att sjukdomen förvärras kissar man allt mindre ofta. Njurarnas blodrenande enheter, nefronerna, slutar fungera ordentligt, vilket gör att avfallsämnen ansamlas i blodet. Det kan i sin tur orsaka anemi (blodbrist), högt blodtryck och nervskador. Njursjukdom kan bero på diabetes eller högt blodtryck, men den kan också vara ärftlig. Har du diabetes bör du regelbundet testa dig för njursjukdom. Genom att hålla diabetes, blodtryck och hjärtsjukdom under kontroll minskar du risken att drabbas.
Det är lätt att missa tecken på njursjukdom, eftersom de tidiga symtomen är diskreta. Allteftersom sjukdomen fortskrider kan man dock behöva kissa oftare på natten, ha svårt att kissa eller kissa mer sällan. Urinen kan bli mörkfärgad, skummig eller bubblig. Vanliga symtom är också svullnader i fötter, ansikte, vrister, ben och händer, trötthet samt klåda. Andra tecken kan vara kräkningar, metallsmak i munnen, smärta i benen, yrsel, koncentrationssvårigheter och en känsla av att frysa.
Hjärtsjukdom kan skada dina njurar. Har du redan njursjukdom kan hjärtsvikt göra den värre. Det beror på att vätskan samlas i blodkärlen i hela kroppen, inklusive i njurarna. Har du hjärtsjukdom bör du därför undersökas för njursjukdom – och tvärtom. Personer med njursjukdom kan dessutom sakna symtom på hjärtsjukdom tills tillståndet hunnit gå långt, vilket gör regelbundna kontroller extra viktiga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online