Förmaksflimmer är den vanligaste formen av snabb och oregelbunden hjärtrytm, enligt den amerikanska institutet National Heart, Lung and Blood Institute. Tillståndet kännetecknas av en rad okoordinerade sammandragningar i förmaken – hjärtats övre kamrar. Vid förmaksflimmer pumpar förmaken ut blodet sporadiskt, medan hjärtats nedre kamrar (ventriklarna) ofta slår betydligt snabbare än normalt, ibland upp till 160 slag per minut.
När förmak och ventriklar inte arbetar i takt blir hjärtslagen oregelbundna och mindre blod pumpas ut i kroppen. Symtomen utvecklas inte alltid, men när de gör det kommer de ofta plötsligt. Det är därför klokt att känna till de typiska tecknen. Läs vidare för att lära dig mer om hur du identifierar förmaksflimmer.
Var uppmärksam på palpitationer, det vill säga en medveten känsla av oregelbundna eller onormalt snabba hjärtslag. Kontrollera om pulsen känns snabb och oregelbunden. En normal vilopuls för en vuxen ligger på 60–80 slag per minut.
Fundera över om du känt dig svag, yr eller haft svimningskänslor. Dessa symtom kan tyda på att hjärtat inte pumpar tillräckligt med blod till hjärnan.
Håll utkik efter tryck eller obehag över bröstet, både framtill och bakom bröstkorgen. Bröstsmärta ska aldrig ignoreras och kan kräva akut vård.
Det är normalt att bli andfådd efter ansträngande aktivitet som träning, men andnöd i vila eller i kombination med övriga symtom här är inte typiskt och bör tas på allvar.
Förmaksflimmer beror oftast på ett underliggande tillstånd, exempelvis hjärtklaffssjukdom, kranskärlssjukdom eller högt blodtryck. Riskfaktorerna för flera av dessa tillstånd inkluderar rökning, fysisk inaktivitet och en fettrik kost. Även ålder, övervikt, diabetes och hög alkoholkonsumtion kan öka risken.
Dessutom finns det icke-hjärtrelaterade tillstånd som kan kopplas till förmaksflimmer, såsom hypertyreos (överaktiv sköldkörtel), lunginflammation eller lungemboli. Kom ihåg att förmaksflimmer även kan förekomma helt utan märkbara symtom och därför ibland upptäcks först vid ett rutinkontrollbesök.
Förmaksflimmer kan i många fall behandlas framgångsrikt, men obehandlat kan det leda till stroke. Under ett förmaksflimmerepisod dräneras inte blodet från förmaken tillräckligt effektivt. Blodet kan då stanna upp och bilda en blodpropp. Om proppen lossnar och följer med blodströmmen kan den blockera ett kärl som försörjer hjärnan, vilket orsakar en stroke. Det är därför extra viktigt att söka vård och följa läkarens rekommendationer.
Kontakta din läkare om du har återkommande palpitationer och redan har diagnostiserats eller behandlats för förmaksflimmer. Ring akutnumret 112 eller använd sjukvårdens jourmottagning om du får förmaksflimmer tillsammans med svår andnöd, bröstsmärta eller svimningsanfall. Ju tidigare tillståndet upptäcks och behandlas, desto bättre är prognosen.
Observera att informationen i artikeln endast är vägledande. Kontakta alltid vården för en korrekt diagnos och individuell bedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online