
Cushings syndrom är en hormonell sjukdom som orsakas av förhöjda nivåer av kortisol i kroppen. Kortisol är ett hormon som hjälper kroppen att hantera stress. Sjukdomen involverar binjurarna och hypofysen och beror ofta på långvarig behandling med kortisonpreparat (steroider), som vanligtvis förskrivs mot astma, ledgångsreumatism och inflammatorisk tarmsjukdom.
Cushings syndrom drabbar både män och kvinnor i alla åldrar, men är vanligast hos personer mellan 20 och 50 år. Risken att utveckla sjukdomen ökar vid tumörer i körtlarna, onormala tillväxttillstånd samt vid långvarig användning av steroidhormonläkemedel. Genom att lära dig känna igen symtomen tidigt kan du bidra till att förebygga komplikationer som benskörhet (osteoporos), diabetes och andra biverkningar av steroidbehandling.
Håll utkik efter svullnad i ansiktet, särskilt runt ögonen. Cushings syndrom ger ofta det så kallade "månansiktet" – ett runt, uppblött ansikte – tillsammans med svullna ögonlock.
Lägg märke till om du får blåmärken mycket lätt eller om huden spricker och sårar sig utan tydlig anledning. Ökad behåring i ansiktet är dessutom vanligt hos kvinnor som lider av sjukdomen.
Var uppmärksam på snabb viktökning utan förklaring. Vid Cushings syndrom läggs fett ofta på kring bålen och ansiktet, medan armar och ben förblir relativt smala. Rödvioletta bristningsränder på huden kan också förekomma.
Observera förändringar i humör, beteende och känslor. Hormoner styr hur vi reagerar på stress och förändringar i vår vardag. Eftersom Cushings syndrom påverkar de körtlar som producerar dessa hormoner är psykiska symtom vanliga – exempelvis irritabilitet, nedstämdhet, ångest och sömnsvårigheter.
Kontrollera om du märker förändringar i blodtryck, muskelstyrka och uthållighet. Personer med Cushings syndrom drabbas ofta av återkommande infektioner och kronisk trötthet. Hos barn kan sjukdomen leda till försenad tillväxt och ihållande trötthetskänsla.
Kontakta din läkare om du känner igen flera av dessa symtom, särskilt om du använder eller har använt kortisonläkemedel under längre tid. Diagnosen ställs vanligtvis genom blod- och urinprov som mäter kortisolnivåerna, ibland kompletterat med bilddiagnostik av binjurarna eller hypofysen. En tidig diagnos minskar risken för allvarliga komplikationer och gör behandlingen enklare och mer effektiv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online