Kortisol är ett hormon som bildas i binjurarna och utsöndras som svar på stress – den så kallade "kamp eller flykt"-reaktionen. Nivåerna är som högst på morgonen direkt efter uppvaknandet och som lägst tre till fem timmar in i sömncykeln. Fysisk eller emotionell stress kan höja kortisolet, och fortsätter stressfaktorerna in på kvällen före läggdags produceras ett hormonöverskott som negativt påverkar sömnen.
Människor som upplever stress, depression, hypoglykemi, sjukdom, feber, trauma eller nyligen genomgått operation kan producera överskott av kortisol som leder till sömnbrist. Även vissa läkemedel, alkohol och koffein kan skicka upp kortisolnivåerna ordentligt. Kvinnor i och efter menopaus kan också drabbas av förhöjda nivåer.
Ett överskott av kortisol under natten får kroppen att förlora nödvändig vila genom en rad mikrovaknanden som stör den naturliga sömncykeln. Resultatet blir en orolig, ytlig sömn som inte ger återhämtning.
Det finns flera fysiska orsaker till förhöjt kortisol, bland annat Cushings syndrom, en tumör i närheten av hypofysen eller binjurarna samt långvarig stress.
En grundlig undersökning hos läkare och blodprov som mäter kortisolnivåerna rekommenderas alltid, men det är ofta relativt enkelt att avgöra om stress ligger bakom obalansen. Pågående och genomgripande stress kan allvarligt skada hälsan genom att tvinga binjurarna att överproducera kortisol. Det skapar en hormonell obalans som med tiden kan leda till utmattning av binjurarna.
Nya medicinska studier visar att onormalt höga kortisolnivåer negativt påverkar hälsan. Eftersom Cushings syndrom är relativt ovanligt och tumörer inte är särskilt vanliga är stress den klart vanligaste orsaken. Tyvärr drabbas fler kvinnor än män av denna hormonella obalans, eftersom de ofta arbetar fram till sen kväll och inte får den återhämtning som låter kroppen slappna av och dämpa kortisolproduktionen.
Som ett resultat kan kroppen reagera med:
Inom den medicinska professionen växer medvetenheten om att överskott av kortisol ligger bakom många olika tillstånd. Kvinnor i menopaus bör exempelvis undersökas för förhöjt kortisol innan man antar att hormonbehandling behövs. För mycket kortisol gör nämligen kroppen resistent mot andra hormoner.
Om en kvinna i menopaus upplever stress kan det utlösa värmevallningar, ett symtom som brukar kopplas till lågt östrogen. Men vid överskott av kortisol kan kroppen bli resistent mot det östrogen hon faktiskt har. Därför behöver kortisolet sänkas snarare än östrogenet höjas.
Det finns också tydliga kopplingar mellan överskott av kortisol, övervikt och depression. Studier visar att högt kortisol ökar insulinproduktionen och skapar starkt begär efter kolhydrater. Vikt runt midjan kan vara svår att gå ner om daglig stress är en faktor. Forskare har dessutom hittat ett samband mellan bukfett och metabolt syndrom, diabetes och hjärtsjukdom.
Även om det finns flera behandlingar för att sänka förhöjt kortisol är nyckeln till god hälsa en god sömn. Att minska kortisolproduktionen på kvällen hjälper kroppen att få den vila den behöver för att laga och återställa sig själv. Och eftersom stress höjer kortisolet är stressminskning den mest effektiva vägen.
Den mest rekommenderade metoden är fysisk aktivitet som återuppbygger i stället för att slita ner kroppen. En daglig promenad anses viktig för hälsan – och även promenader uppdelade i pass om 15 minuter ger god effekt.
Ändra även dina mat- och livsstilsvanor:
Och slutligen gäller den äldsta medicinen fortfarande: ta tid att skratta och må bra. Var uppmärksam på din reaktion på stressande situationer och ta ett steg tillbaka när du känner stressen komma. Andas djupt, ta en kort promenad utomhus eller dra dig undan och stretcha. Målet är att koppla bort dig från den stressande händelsen och bryta "kamp eller flykt"-cykeln innan den stör din nattsömn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online