Patienter med reumatoid artrit (RA) och allergier har ofta lägre kortisolnivåer än normalt. Forskare har studerat sambandet mellan kortisol och autoimmuna sjukdomar sedan 1950-talet, men det finns fortfarande få entydiga bevis inom detta forskningsområde. Här går vi igenom vad kortisol är, hur det påverkar kroppen och varför det spelar en viktig roll vid dessa tillstånd.
Kortisol är ett naturligt stresshormon som produceras i binjurarna. Det höjer blodets glukosnivåer, hjälper till att reparera vävnadsskador, påverkar immunsystemets reaktioner och dämpar aptiten. Hormonet är avgörande för kroppens förmåga att hantera både fysisk och psykisk stress.
Allergisymtom uppstår när immunsystemet attackerar harmlösa ämnen i kroppen, exempelvis livsmedel eller pollen. Detta onödiga immunförsvarssvar kan i sin tur leda till ett försvagat immunsystem och ökad belastning på kroppen.
Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom som uppstår när immunsystemet angriper och skadar lederna. Vanliga symtom är ledvärk, svullnad, stelhet, trötthet och feber. Sjukdomen kan progressivt försämra ledernas funktion om den inte behandlas.
Låga nivåer av kortisol påverkar både läkningsprocessen och immunsystemets svar. Många som lider av reumatoid artrit och allergisymtom behöver därför extra tid för att återhämta sig från skador och inflammation. Behandling med glukokortikoider – syntetiska motsvarigheter till kortisol – har visat sig lindra symtomen hos dessa patienter.
Även om för låga kortisolnivåer kan vara problematiskt kan långvarig stress orsaka alltför höga nivåer av hormonet, vilket i sig är potentiellt farligt. Förhöjt kortisol kan även vara ett tecken på andra sjukdomar, exempelvis Cushings syndrom. Därför bör kortisolnivåerna alltid övervakas noggrant av en läkare innan någon form av behandling påbörjas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online