Det tillstånd där ofarliga antikroppar bildas mot kroppens normala antigener kallas immuntolerans. Immuntolerans innebär att immunsystemet lär sig att skilja på främmande ämnen och kroppens egna strukturer, vilket gör att det inte startar en skadlig reaktion mot det som faktiskt hör hemma i kroppen.
Toleransen är avgörande för att vi ska kunna leva med våra egna proteiner, celler och vävnader utan att immunsystemet angriper dem. Utan denna mekanism skulle immunförsvaret ständigt attackera kroppens egen vävnad.
Central tolerans uppstår under de immuncellernas mognad, främst i thymus (T-celler) och benmärgen (B-celler). Här elimineras de celler som reagerar starkt mot kroppens egna antigener genom programmerad celldöd, så kallad deletion.
Några självreaktiva celler undslipper dock kontrollen i thymus och benmärgen. Dessa hanteras av perifer tolerans, där mekanismer som anergi (tillståndet att cellerna blir overksamma), suppression via reglerande T-celler och apoptos hindrar dem från att orsaka skada i vävnaderna.
Om immuntoleransen bryts samman kan immunsystemet börja producera antikroppar som riktar sig mot kroppens egna antigener. Detta leder till autoimmuna sjukdomar, exempelvis typ 1-diabetes, reumatoid artrit och multipel skleros. Forskning inom området fokuserar därför på hur tolerans kan återupprättas för att behandla dessa tillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online