Det finns flera olika typer av kolit, men samtliga innebär en inflammation i tjocktarmen. Vissa former är betydligt allvarligare än andra, vilket gör det extra viktigt att ta reda på exakt vilken typ av kolit du har. De vanligaste formerna är infektiös kolit, ischemisk kolit, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), mikroskopisk kolit och kemisk kolit. Varje typ har sina egna orsaker och kräver ofta olika behandlingar. Ibland kan även livsmedelsallergi irritera matsmältningssystemet och utlösa kolit.
Kontaminerad mat är en vanlig orsak till kortvarig infektiös kolit. Bakterierna Campylobacter, E. coli, shigella och salmonella är de mest förekommande. Alla dessa orsakar blodig avföring, kramper och illamående. Ibland kan behandling med antibiotika mot en infektion någon annanstans i kroppen rubba tarmens normala bakterieflora och ge Clostridium difficile möjlighet att växa till sig. Denna bakterie är släkt med de som orsakar stelkramp och botulism. Den ger upphov till C. difficile-kolit, som kännetecknas av diarré utan blod men med varansamlingar på tjocktarmens slemhinna.
Termen ischemisk betyder begränsad blodförsörjning. När detta inträffar i tjocktarmen uppstår en inflammation som ger feber, blodig avföring och smärta. En vanlig orsak är att blodkärlen förträngs successivt med åldern eller vid sjukdomar som diabetes, högt kolesterol, rökning eller högt blodtryck. Även lågt blodtryck kan vara en bidragande faktor, eftersom det saktar ner blodflödet. Anemi (blodbrist) kan också ligga bakom. Ibland vrids tarmen eller tränger fram genom ett bråck i bukväggen, vilket likaså kan orsaka symtom på ischemisk kolit.
De två mest kända formerna av IBD är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Ulcerös kolit börjar i ändtarmsområdet och den nedre delen av tjocktarmen (sigmoideum) och sprider sig med tiden uppåt i tarmen. Sjukdomen orsakas av ett överaktivt immunsystem och åtföljs ofta av inflammationer på andra ställen i kroppen, exempelvis ledinflammation (artrit). Symtomen omfattar viktnedgång och aptitlöshet, illamående, inflammation eller smärta i hud, leder eller ögon, utmattning samt ett ihållande behov av att gå på toaletten. Crohns sjukdom ger främst sår i tarmarna men kan drabba vilken del av matsmältningssystemet som helst, från anus upp till munnen. Orsaken till Crohns sjukdom är fortfarande okänd. Symtomen liknar dem vid ulcerös kolit men kan uppträda var som helst i matsmältningskanalen.
Mikroskopisk kolit kan endast diagnosticeras när celler från tjocktarmen studeras under ett mikroskop – först då syns inflammationen. Det finns två former av denna typ av kolit: kollagen kolit och lymfocytisk kolit. I båda fallen gör antingen kollagenet eller lymfocyterna att tjocktarmens väggar svullnar upp. Symtomen vid dessa former är vattnig diarré utan blod i avföringen.
Kemisk kolit uppstår när ett starkt kemiskt ämne förs in i tjocktarmen, ofta via ett lavemang. När lavemang med väteperoxid var en populär behandlingsmetod före 1950-talet uppstod många fall av kemisk kolit. Även såplavemang är en vanlig bov. Kemisk kolit skapar dessutom förutsättningar som gynnar andra former av kolit.
Många symtom på kolit beror på kroppens oförmåga att hantera vissa livsmedel eller på allergier mot dem. Många personer med ulcerös kolit är inte bara laktosintoleranta utan har också problem med gluten. Allergiska reaktioner mot vissa livsmedel kan till och med gälla kranvatten och avtar först när patienten dricker destillerat vatten. Vissa allergiska reaktioner kan faktiskt utlösa ulcerös kolit. I dessa fall är den enda lösningen att utesluta livsmedlen ur kosten för att få lindring.
Eftersom symtomen vid de olika formerna av kolit ofta överlappar varandra är det viktigt att kontakta läkare för att få en korrekt diagnos. Blodig avföring, kraftiga magsmärtor eller långvarig diarré bör alltid undersökas. Med rätt diagnos kan du få en behandling som är anpassad efter just din typ av kolit.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online