Diagnos av irritabel tarm (IBS): Så går undersökningarna till

Irritabel tarm (IBS) är en av de vanligaste funktionella sjukdomarna som drabbar tjocktarmen. Enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse drabbas cirka en av fem amerikaner av tillståndet, och sjukdomen är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Även om IBS orsakar besvär som bukkramp, diarré, uppblåsthet, gaser och förstoppning, leder sjukdomen inte till allvarliga komplikationer som cancer. Att ställa en säker diagnos kan dock kräva flera olika undersökningar för att utesluta andra sjukdomar.

Romkriterierna

Romkriterierna är ett diagnostiskt verktyg för IBS och andra mag-tarmsjukdomar. Enligt Mayo Clinic måste specifika tecken och symtom identifieras utifrån dessa kriterier innan en läkare kan ställa diagnosen IBS.

För att uppfylla Romkriterierna måste du ha haft bukkramp och buksmärta under minst 12 veckor under det senaste året. Du måste dessutom uppfylla minst två av följande kriterier:

• Förändringar i avföringsvanor, till exempel övergång från normala till lösa avföringar
• Ansträngning vid avföring
• Slem i avföringen
• Uppblåsthet och känsla av att tarmen inte töms helt

Laktostester

För att kunna smälta sockerarterna i mejeriprodukter behöver kroppen enzymet laktas. Om kroppen inte producerar tillräckligt av detta enzym kan du få symtom som liknar IBS, vilket kan försvåra diagnosen.

Därför kan läkaren låta dig göra ett utandningstest, som påminner om ett alkotest, för att upptäcka om laktos bryts ner som den ska. Därefter kan du bli ombedd att avstå från mejeriprodukter i några veckor. Om besvären förbättras när du utesluter mejeriprodukter är du sannolikt laktosintolerant. Fortsätter symtomen trots det lutar diagnosen istället mot IBS.

Blodprov

Läkaren kan ta blodprov för att utesluta andra medicinska tillstånd. Enligt Mayo Clinic kontrolleras du bland annat för celiaki (glutenintolerans), en överkänslighet mot vete och gluten som kan efterlikna IBS:s symtom och tecken. Du kan även bli ombedd att avstå från veteinnehållande produkter i några veckor för att bekräfta eller utesluta diagnosen celiaki.

Om blodproven kommer tillbaka negativa och du fortfarande har besvär är en IBS-diagnos sannolik.

Andra undersökningar

För att utesluta andra tillstånd kan ytterligare undersökningar behövas:

• Avföringsprov – för att kontrollera om det finns tarminfektioner eller parasiter
• Koloskopi – en undersökning där hela tjocktarmen granskas med en flexibel kamera
• Sigmoidoskopi – undersöker den nedre delen av tjocktarmen, den så kallade sigmoideum
• Datortomografi (CT) – kan göras av buk och bäcken för att säkerställa att det inte finns tumörer eller andra avvikelser

Självhjälp och livsstilsråd

Enkla åtgärder kan ofta ge betydande lindring vid IBS. Kostförändringar är en av de mest effektiva metoderna för långvarig förbättring, men det krävs tålamod att experimentera sig fram till vad som fungerar för just dig.

Fiber kan ofta hjälpa vid IBS. Enligt Mayo Clinic kan fiberpreparat som Metamucil och Citrucel (psylliumfrön) vara bra tillskott. Nyckeln är att öka fiberintaget gradvis, annars riskerar du extra kramp och gaser.

Vissa livsmedel kan utlösa eller förvärra symtomen. Vanliga triggers inkluderar:

• Alkohol
• Choklad
• Koffein
• Mejeriprodukter
• Kål, bönor och broccoli

Genom att identifiera och undvika dina personliga utlösande livsmedel kan du ofta minska besvären avsevärt och leva ett bättre liv med IBS.