Slemkolit (IBS): Symtom, diagnos och behandling

Slemkolit är ett äldre namn på irritabel tarmsyndrom (IBS), en funktionell störning i tjocktarmen som ofta utlöses av stress och känslomässig påfrestning. Trots att tillståndet inte är farligt kan det vara mycket besvärligt och påverka livskvaliteten och vardagen på många olika sätt.

Vad är slemkolit?

Slemkolit förväxlas ofta med inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Den största skillnaden är att slemkolit är ett psykosomatiskt tillstånd – det vill säga att känslomässig stress och oro ger upphov till kroppsliga besvär – medan inflammatorisk tarmsjukdom innebär en verklig inflammation i tarmen.

Vanliga symtom

Symtomen vid slemkolit liknar de vid flera andra tarmsjukdomar, vilket kan göra diagnosen utmanande. Vanliga symtom inkluderar:

• Diarré eller förstoppning, ofta i omgångar
• Buksmärtor och magkramper
• Uppblåsthet och gaser
• Trötthet och allmän olust
• Slem i avföringen

Påverkan på vardagen

Även om slemkolit tekniskt sett inte räknas som en sjukdom kan den skada både den fysiska och psykiska hälsan. Oro över symtomen skapar ytterligare stress, vilket i sin tur förvärrar besvären – en ond cirkel som många fastnar i. Fysiskt kan tillståndet orsaka intensiva smärtor som gör vardagen betydligt svårare.

Så ställs diagnosen

En diagnos ställs vanligtvis efter en rad undersökningar hos en gastroenterolog, det vill säga en specialist i mag- och tarmsjukdomar. Det kan handla om blodprov samt mer ingripande undersökningar som sigmoideoskopi eller koloskopi, där läkaren granskar tjocktarmen med ett flexibelt instrument. En koloskopi går djupare in i tarmen och utförs under sedering. När dessa tester har gjorts och andra sjukdomar har uteslutits kan diagnosen slemkolit respektive IBS ställas.

Behandling och livsstilsråd

Att begränsa stressen i vardagen kan lindra många symtom. Även kostförändringar kan göra stor skillnad:

• Laktosintolerans kan orsaka diarré – att minska intaget av mejeriprodukter kan därför lindra besvären.
• Korsblommiga grönsaker, som kål, broccoli och blomkål, kan ge gaser och smärta och kan behöva undvikas.
• Regelbundna måltider, tillräckligt med vätska och anpassat fiberintag kan också bidra till bättre tarmhälsa.

Läkemedel

Antispasmodiska läkemedel, som verkar mot magkramper, och antidiarrémediciner kan hjälpa till att kontrollera symtomen och lindra smärtan. I vissa fall kan även läkemedel mot förstoppning eller andra receptbelagda behandlingar övervägas av läkaren vid svåra besvär.