Irritable bowel syndrome (IBS), på svenska ofta kallat irritabel tarm eller kolonirritation, är en smärtsam mag- och tarmsjukdom som enligt National Digestive Diseases Information Clearinghouse drabbar ungefär en av fem personer i USA. Även om IBS kan vara mycket besvärande skadar det inte tarmen permanent, och tillståndet går bra att kontrollera med hjälp av mediciner samt förändringar i kost och livsstil.
Musklerna i tarmväggarna transporterar maten genom matsmältningssystemet genom att växelvis dra ihop sig och slappna av. Vid IBS kan dessa sammandragningar vara starkare eller pågå längre än normalt, vilket får maten att passera tarmarna för snabbt. I andra fall rör sig maten långsammare än nödvändigt genom tarmen.
Forskare misstänker att kvinnliga hormoner kan spela en roll, eftersom sjukdomen är vanligast hos kvinnor och hos hälften av alla patienter debuterar före 35 års ålder. Förändringar i de nerver som styr tarmens rörelser kan också ligga bakom besvären.
Typiska symtom på IBS är magsmärtor, kramp och uppblåsthet. Passerar maten för snabbt genom tarmarna uppstår ofta diarré och gaser. Rör sig maten för långsamt kan förstoppning bli resultatet.
Slem kan förekomma i avföringen, och många upplever en känsla av att tarmen inte töms helt efter en tarmtömning. Kvinnor kan dessutom märka av förvärrade symtom i samband med menstruation.
Läkaren ställer diagnosen utifrån dina symtom, din sjukdomshistoria och en fysisk undersökning. Ofta används så kallade Rom-kriterier, en uppsättning diagnostiska riktlinjer, för att avgöra om besvären beror på IBS.
Du bedöms sannolikt ha IBS om du haft buksmärtor i minst tre månader samt har slem i avföringen, uppblåsthet, förändrad konsistens på avföringen eller förändrat antal tarmtömningar. Läkaren frågar också om du behöver pressa hårt vid tarmtömning eller känner dig olustig efteråt.
För att utesluta andra orsaker till dina symtom kan läkaren rekommendera en flexibel sigmoideoskopi. Vid denna undersökning förs ett tunt, böjligt instrument med kamera in i den nedre delen av tjocktarmen, vilket ger läkaren möjlighet att se om något avviker.
Andra vanliga undersökningar är koloskopi, en liknande metod som används för att granska hela tjocktarmen, datortomografi (CT) samt test för laktosintolerans för att avgöra om överkänslighet mot mejeriprodukter ligger bakom besvären.
Flera läkemedel kan lindra de smärtsamma symtomen vid IBS. Antispasmodiska preparat minskar kramp, medan loperamid (bland annat Imodium) hjälper mot diarré. Om ångest förvärrar besvären kan lugnande medicinering ibland förskrivas.
Kosten spelar en central roll i behandlingen. Livsmedel som verkar utlösa besvär bör undvikas. Fiberpreparat kan lindra både förstoppning och diarré, men experter rekommenderar att fiberintaget ökas gradvis för att inte förvärra gasbildning och uppblåsthet. Koffein och fettrik mat kan trigga igång tarmkramp och bör därför begränsas. Vissa frukter och grönsaker, exempelvis bönor och kål, kan också försvåra besvären.
Eftersom stress och oro kan förstärka symtomen rekommenderar läkare dessutom att man bygger upp goda strategier för stresshantering, vilket kan minska frekvensen av återkommande besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online