Laktosintolerans är ett vanligt tillstånd som påverkar kroppens förmåga att smälta laktos – ett socker som finns naturligt i mjölk och andra mejeriprodukter. Orsaken är en brist på enzymet laktas, som normalt bryter ner laktos till glukos och galaktos, två enkla sockerarter som tunntarmen kan ta upp i blodet.
Primär laktosintolerans är den vanligaste formen av tillståndet och beror på en gradvis minskning av kroppens laktasproduktion med stigande ålder. Denna nedgång anses bero på genetiska faktorer och är särskilt vanlig bland personer med afrikanskt, asiatiskt eller ursprungamerikanskt påbrå. Många barn producerar rikligt med laktas, men nivåerna sjunker ofta efter småbarnsåren.
Sekundär laktosintolerans uppstår när något skadar tarmen eller stör produktionen av laktas. Vanliga orsaker inkluderar:
Symtomen brukar uppträda någon timme efter intag av laktoshaltig mat eller dryck och kan variera i styrka beroende på mängden laktos och hur mycket laktas kroppen producerar. Vanliga tecken är:
Laktosintolerans kan diagnostiseras med ett så kallat vätetest (andetagstest) eller ett laktostoleranstest. Vid vätetestet mäts halten väte i utandningsluften efter att personen druckit en laktoslösning. Höga vätenivåer tyder på att laktosen inte brutits ner i tarmen, vilket indikerar intolerans. Ibland kombineras testerna med eliminering, det vill säga att man utesluter laktos ur kosten en period för att se om symtomen försvinner.
Den viktigaste behandlingen är att undvika eller begränsa livsmedel som innehåller laktos, exempelvis mjölk, grädde och vissa ostar. Många personer tål dock mindre mängder laktos, särskilt i form av syrade produkter som yoghurt och hårdost, där laktoshalten är låg. Det finns även laktastillskott i tablett- eller droppform som tas i samband med måltider och hjälper kroppen att bryta ner laktosen utan besvär. För att säkerställa tillräckligt intag av kalcium och D-vitamin kan det vara bra att välja laktosfria alternativ eller kosttillskott vid behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online