Kronisk förstoppning är ett vanligt men ofta underskattat hälsoproblem som kan skada tjocktarmen på flera sätt. Här går vi igenom de viktigaste riskerna samt de indirekta effekter som långvarig förstoppning kan ha på hela kroppen.
Upprepad och kraftig pressning vid toalettbesök kan belasta tjocktarmen och dess muskler med överdrivet tryck. Med tiden kan detta leda till sprickor eller en försvagning av tarmväggen. Det kan i sin tur orsaka smärta, blödningar samt en ökad risk för att utveckla divertikulit eller hemorrojder.
Kronisk förstoppning kan leda till så kallad fekal impaktion, ett tillstånd där hård och torr avföring fastnar i tjocktarmen. Detta kan ge symtom som buksmärtor, illamående, kräkningar och uppblåsthet. Om det inte behandlas kan fekal impaktion skada tarmen och i värsta fall leda till allvarliga komplikationer som tarmobstruktion eller perforation, det vill säga ett hål i tarmväggen.
Förstoppning är en känd riskfaktor för divertikelsjukdom, ett tillstånd där små fickor, divertiklar, bildas i tarmväggen. Sjukdomen kan orsaka buksmärta, blödningar och inflammation. I vissa fall utvecklas divertikulit, en infektion i fickorna, vilket kan kräva sjukhusvård och ibland kirurgisk behandling.
Vissa studier har antytt att kronisk förstoppning kan vara kopplad till en ökad risk för tjocktarmscancer, även om forskningsläget ännu inte är helt entydigt. En teori är att längre transittid i tarmen kan bidra till att skadliga ämnen stannar kvar längre i tarmen, vilket teoretiskt sett kan skada tarmslemhinnans celler och öka cancerrisken.
Utöver de direkta effekterna på tjocktarmen kan kronisk förstoppning också påverka kroppen på andra sätt:
Långvarig förstoppning kan leda till rubbningar i kroppens elektrolytbalans, exempelvis vätskebrist samt låga nivåer av kalium och magnesium. Detta kan ge symtom som muskelsvaghet, trötthet och huvudvärk.
Kronisk förstoppning kan även bidra till brist på näringsämnen som vitamin B12, vitamin K och folat. Sådana brister kan i sin tur orsaka trötthet, anemi och i svåra fall nervskador.
Det psykiska välbefinnandet kan också påverkas. Det fysiska obehaget, smärtan och den sociala isolering som ofta följer med kronisk förstoppning kan öka risken för depression och ångest.
Lider du av kronisk förstoppning är det viktigt att kontakta en läkare för att utesluta eventuella underliggande sjukdomar och få hjälp med en individuell behandlingsplan. Behandlingen kan bland annat bestå av kostförändringar med mer fibrer och vätska, receptfria eller receptbelagda läkemedel samt livsstilsförändringar som regelbunden motion och bättre toalettvanor. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen att undvika långvariga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online