Kolesterol är ett fettämne som vi får i oss via vissa livsmedel – det finns framför allt i animaliska produkter. Kroppen producerar dessutom eget kolesterol. Ämnet kan vara både skadligt och nyttigt för hälsan, beroende på vilka nivåer av de olika kolesteroltyperna som finns i blodet.
Kolesterol delas in i två huvudtyper. LDL-kolesterol (lågdensitetslipoprotein) kallas ofta för "dåligt" kolesterol, medan HDL-kolesterol (högdensitetslipoprotein) brukar benämnas "bra" kolesterol. Triglycerider är en annan typ av blodfett som också tas med i beräkningen vid en kolesterolmätning.
Totala kolesterolet bör understiga 200 mg/dl (cirka 5,0 mmol/l). LDL-kolesterot bör ligga under 130 mg/dl (cirka 3,4 mmol/l), eller helst under 100 mg/dl (cirka 2,6 mmol/l) om andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom föreligger. HDL-kolesterot bör däremot överstiga 60 mg/dl (cirka 1,5 mmol/l), medan triglyceriderna bör hållas under 150 mg/dl (cirka 1,7 mmol/l).
Enligt Mayo Clinic är LDL-värdet den mest avgörande faktorn att övervaka när det gäller risken för hjärtsjukdom. Överskott av LDL-kolesterol kan ansamlas i blodkärlens väggar och leda till åderförkalkning samt blockeringar som begränsar blodflödet.
När LDL-kolesterol samlas inne i artärväggarna ökar risken för hjärtinfarkt. HDL-kolesterot fungerar dock som en motvikt: det hjälper till att förebygga proppar genom att transportera överskottskolesterol till levern, där det bearbetas och lämnar kroppen.
Kolesterolnivåerna kan påverkas positivt genom en kost rik på fibrer och fattig på mättat fett. Regelbunden fysisk aktivitet spelar också en stor roll för att hålla värdena friska. Räcker inte kost och motion till kan läkemedel behövas för att få ner kolesterolnivåerna – tala alltid med din läkare om vilken behandling som passar just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online