
Även om det medicinska etablissemanget länge har propagerat för att sänka kolesterolvärdena genom en kost rik på fullkorn, nämns det sällan att kroppen själv producerar en stor del av det kolesterol som finns i vårt blod. Farorna med höga kolesterolvärden är välkända, men faktum är att kroppen behöver kolesterol för flera helt nödvändiga funktioner.
Det finns två huvudtyper av kolesterolmolekyler: LDL (lipoprotein med låg densitet) och HDL (lipoprotein med hög densitet). De flesta känner till LDL som "det onda kolesterolet" och HDL som "det goda kolesterolet".
Både HDL- och LDL-kolesterol består av mycket stora kedjor av kol, väte och syre – exakt 27 kolatomer, 46 väteatomer och en syreatom (C27H46O). Det enda sättet att skilja de två typerna åt är genom skillnaden i deras proteinbärare, som avgör hur kolesterolet transporteras i blodet.
Kolesterol spelar flera viktiga roller i kroppen:
Trots sina viktiga funktioner kan ett förhöjt kolesterolvärde i blodet leda till åderförkalkning. Det innebär att kärlen gradvis täpps igen, vilket kraftigt ökar risken för både stroke och hjärtinfarkt.
Kolesterol isolerades första gången redan år 1770, men ämnet fick liten uppmärksamhet under lång tid. Först 1903 tog den tyske kemisten Adolf Windaus fram en detaljerad – om än delvis felaktig – beskrivning av molekylens struktur. Hans kollega Heinrich Wieland studerade därefter kolesterolets korrekta struktur med hjälp av röntgenstrålar under 1930-talet. År 1951 lyckades den amerikanske kemisten Robert B. Woodward syntetisera kolesterol från enkla grundämnen, ett genombrott som ytterligare stärkte forskarvärldens förståelse för kolesterolmolekyler.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online