Trots allt som sägs och skrivs om kolesterolets effekter på hälsan vet få människor vad kolesterol egentligen är och varför kroppen producerar det. Det kan dessutom vara oklart att kolesterol förekommer i olika typer, vilka påverkar kroppen på helt olika sätt. Att hålla kolesterolvärdena under kontroll kan vara skillnaden mellan ett friskt liv och ett liv som försvåras eller till och med avkortas av hjärtinfarkt eller stroke.
Kolesterol är ett fettliknande, vaxartat ämne som finns i ditt blod och i kroppens celler. Kolesterol är dock inte ondskefullt i sig. Tvärtom behöver kroppen kolesterol för att fungera. Utan kolesterol skulle kroppen varken kunna bygga cellmembran eller producera vissa hormoner. Faktum är att kroppen själv tillverkar större delen av det kolesterol du använder – upp till 75 procent. Resterande 25 procent kommer från den mat du äter.
I överskott blir kolesterol skadligt. När kroppen innehåller för mycket kolesterol bildas vaxartade avlagringar i blodkärlen. Dessa avlagringar kan stela kärlväggarna och bilda plack, vilket leder till sjukdomen ateroskleros, även kallad åderförkalkning. Med tiden kan dessa kolesterolplack hindra eller till och med helt blockera blodflödet. Förhöjda kolesterolvärden kopplas till många hjärt- och kärlsjukdomar, exempelvis kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt och stroke.
Kolesterol finns i två huvudtyper: LDL (low-density lipoprotein) och HDL (high-density lipoprotein). LDL är det "onda" kolesterolet – det är denna typ som bildar de plack som orsakar åderförkalkning. HDL är det "goda" kolesterolet. Forskare tror att HDL hjälper till att transportera bort överskott av LDL från blodkärlen. Målet är därför att ha en hög nivå av HDL-kolesterol och en låg nivå av LDL-kolesterol. De flesta kolesteroltester visar både dina HDL- och LDL-värden.
Även om kroppen själv producerar en stor del av kolesterolet kan du påverka dina LDL-värden genom din livsstil. Livsmedel med höga halter mättat fett och transfetter kan höja kolesterolnivåerna, så det är klokt att minska dem i kosten. Ersätt dem istället med magrare kött och fiberrik mat som grönsaker och fullkornsprodukter. Regelbunden motion och att undvika tobak bidrar också till lägre LDL-kolesterol och ett friskare hjärt- och kärlsystem.
Det är inte alltid möjligt att nå sina målvärden enbart genom livsstilsförändringar. Vissa personer har en genetisk benägenhet för höga LDL-värden oavsett kost och motion. I dessa fall kan kolesterolsänkande läkemedel behövas. Statiner sänker LDL-kolesterolet och höjer samtidigt HDL-kolesterolet genom att hämma kroppens egen produktion av kolesterol. Andra läkemedel, såsom selektiva kolesterolupptagshämmare och hartser, minskar tarmens absorption av kolesterol. Fibrater kan höja HDL-nivåerna, och receptbelagt niacin används även för att reglera kolesterolvärdena.
Kolesterol är en nödvändig byggsten i kroppen, men balansen mellan de olika typerna avgör om det gynnar eller hotar din hälsa. Genom medvetna matval, regelbunden fysisk aktivitet och vid behov läkemedelsbehandling kan du hålla kolesterolvärdena i schack och skydda ditt hjärta långsiktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online