Hyperlipidemi betyder att det finns för mycket fett – så kallade lipider – i blodet. Dessa blodfetter består av HDL- och LDL-kolesterol samt triglycerider. En viss mängd är nödvändig för kroppens normala funktioner, men när nivåerna stiger för högt ökar risken för allvarliga sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Den goda nyheten är att livsstilsförändringar ofta kan förbättra din blodfettsprofil avsevärt och föra värdena tillbaka till ett acceptabelt intervall. Förändringarna omfattar viktnedgång, motion, kostomläggning och rökstopp. Räcker dessa åtgärder inte till finns flera typer av läkemedel att tillgå.
I Sverige anges blodfetter oftast i enheten mmol/l, medan många internationella källor använder mg/dl. Fråga din vårdcentral om vad just dina provsvar betyder.
Skär ner på mättat fett, som finns i kött och mejeriprodukter med hög fetthalt. Välj istället magert kött utan skinn samt lätt- eller minimjölk och magra ostar. Det dagliga fettintaget bör ligga kring 25–35 procent av totala kalorierna. Håll också koll på ditt kolesterolintag från kosten och sikta på mindre än 200 mg per dag. Tänk även på kolhydraterna – överskott av stärkelserik eller sockerrik mat höjer triglyceriderna.
Leta upp livsmedel som innehåller växtsteroler (fytosteroler), ämnen som hjälper till att blockera en del av det LDL som annars tas upp från maten. De finns bland annat i sesamfrön, majs och soja samt i berikade produkter som vissa margariner och dressingar. Sikta även på 10–25 gram lösliga fibrer dagligen – de finns i havregryn, bönor och nötter och hjälper till att sänka båda typerna av blodfetter.
HDL spelar en viktig roll genom att transportera överskott av LDL till levern, där det bryts ned. Därför är det klokt att äta fetter som stödjer HDL-produktionen. Polyomättade fetter finns i kallvattenfisk som lax, sill, sardiner och makrill. Även enkelomättade fetter – till exempel i olivolja, nötter och avokado – är bra för HDL-nivån.
Övervikt bidrar till att HDL sjunker och LDL stiger. Extra farligt är det viscerala fettet – den typ som samlas runt midjan – eftersom det är en känd riskfaktor för hjärtsjukdom. Ta reda på ditt BMI (kroppsmasseindex), som anger förhållandet mellan vikt och längd, för att bedöma om din vikt ligger på en hälsosam nivå. Triglycerider lagras dessutom i kroppsfettet, vilket innebär att ju mindre fett du har, desto lägre blir dina nivåer.
Genom att motionera minst 30 minuter om dagen kan du höja ditt HDL. Den ökade belastningen på musklerna gör att triglycerider används som energi, vilket samtidigt hjälper dig att gå ner i vikt – ett måste för att få kontroll över triglyceriderna. Det finns träningsalternativ för alla konditionsnivåer, och promenader är ett utmärkt sätt att komma igång.
Tobaksrök kan sänka HDL och höja triglyceriderna. Den försämrar även lungfunktionen, vilket gör träningen svårare. Lyckas du sluta röka minskar du risken för en rad olika hälsoproblem – inte bara de som rör blodfetterna.
Räcker inte livsstilsförändringarna till, be om en grundlig utredning hos din vårdgivare. Vissa genetiska faktorer och underliggande kroniska sjukdomar kan bidra till hyperlipidemi. Tillgängliga läkemedel inkluderar statiner, läkemedel som hindrar återupptaget av lipider från gallan, niacin och fibrater. Alla kommer med både risker och fördelar, så diskutera vidare med en läkare innan du påbörjar någon behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online